Är jag maktlös i familjens bolag?

Om bolaget gör vinst har frågeställaren rätt att på bolagsstämman kräva minimidividend, som i regel är högst hälften av den fastställda vinsten för räkenskapsperioden.

JURISTEN SVARAR

Min storebror och jag blev som barn i brådskande takt ägare till hälften var av aktierna i ett bolag i servicebranschen som vår pappa tidigare hade ägt. Själv kvarstod pappa som verkställande direktör. Nu när jag är 25 år är situationen oförändrad: Jag står i praktiken helt utanför bolaget, samtidigt som min far får sitt levebröd från bolaget, med en fin bil som löneförmån. Det värsta är att han har lierat sig med min bror, som också har en bilförmån från bolaget, medan jag aldrig har fått någon dividend. Någon bolagsstämma har aldrig hållits. Är jag maktlös?

Snälla lillasystern

Frågeställarens fall illustrerar väl skillnaden mellan aktieägande och ledning i ett aktiebolag. Aktieägarens rättigheter är till slut rätt få. Viktiga rättigheter är att ägaren får utöva sin beslutsrätt på bolagsstämman samt kräva minimidividend och/eller särskild granskning av bolagets bokföring och förvaltning för en historisk period.

Ledningen i ett aktiebolag har fria händer att leda bolaget och att få en skälig ersättning för det. Arbetstagarnas förmåner bestäms av deras arbetsavtal, som ledningen bestämmer om. Styrelsen bestämmer om verkställande direktörens förmåner. Om de förmåner som frågeställarens pappa har som verkställande direktör väcker frågor är bolagsstämman rätt tillfälle att diskutera dem. Styrelsen ska sammankalla bolagsstämman – och om den vägrar göra det, kan frågeställaren hos regionalförvaltningsverket ansöka om rätt att sammankalla stämman.

Eftersom styrelsen bestämmer förmånerna för verkställande direktören, ska frågeställaren överväga att kandidera till att bli styrelsemedlem. Uppdraget ger god insyn, men också ansvar. Ifall rösterna faller lika i ett personval avgör lotten, och om frågeställaren inte lyckas bli invald kan hon på stämman utnyttja sin frågerätt om förmånerna, då bokslutet behandlas och godkänns.

Be om särskild granskning

Om ledningen på stämman vägrar ge uttömmande svar om förmånerna, kan frågeställaren via regionalförvaltningsverket be om en särskild granskning av aktiebolagets bokföring och förvaltning. Om granskningen avslöjar oegentligheter, kan frågeställaren yrka på skadestånd, antingen av styrelsen eller av verkställande direktören, beroende på vilket av dessa organ som bär ansvaret för oegentligheten.

Om bolaget gör vinst har frågeställaren rätt att på bolagsstämman kräva minimidividend, som i regel är högst hälften av den fastställda vinsten för räkenskapsperioden – men inte mer än åtta procent av det egna kapitalet i bolaget, såvida man inte genom avtal eller bolagsordningen har bestämt annat.

Sammanfattningsvis är frågeställaren inte alls maktlös. Problemet är att det tar lång tid att driva igenom rättigheterna: I ett fall där begäran om särskild utredning framfördes 2007 är skadeståndsfrågan fortfarande inte avgjord med en dom som har vunnit laga kraft, trots att grunden för skadeståndet ledde till att ansvarspersonen fick en sträng dom för allvarliga ekonomiska brott.

Frågeställaren kan kanske också nysta upp om hennes far som vårdnadshavare på rätt sätt bevakade hennes intressen i bolaget när hon var minderårig. Är svaret nekande kan det uppstå skadeståndsskyldighet för honom.

Inom familjer löser man enligt min erfarenhet problemen bäst genom diskussion. Kanske diskussion om de ovan beskrivna rättsskyddsmetoderna leder till rättvisa utan sådana bolagsstämmor, myndighetsbeslut och domstolshandläggning som alla familjemedlemmar skulle förlora mycket tid och pengar på.