Professor: Uppsägningslagen inte juridiskt genomtänkt
Regeringens förslag om att försvaga uppsägningsskyddet skapar osäkerhet på arbetsmarknaden, leder till godtycke och kan strida mot grundlagen. Det menar professor emeritus Niklas Bruun. Samtidigt meddelar ytterligare ett fackförbund om protester mot plane
Närvårdar- och primärskötarförbundet Super utlyste i går ett tre dagar långt förbud mot övertid och byten av arbetsskift. Samtidigt trädde det övertidsförbud som bil- och transportarbetarförbundet AKT samt Industrifacket utlyst i kraft.
Fackförbunden protesterar mot regeringens förslag att göra det lättare för företag med färre än tjugo anställda att säga upp personal. Fackcentralerna FFC, STTK och Akava motsätter sig alla planerna.
Niklas Bruun, professor emeritus från Svenska handelshögskolan och expert på arbetsrätt riktar även han skarp kritik mot propositionen i ett remissvar. Han skriver att det är dåligt berett och uppmanar regeringen att avstå från det.
Enligt honom marknadsför regeringen Sipilä ändringen i arbetsavtalslagen – som facken nu kallar uppsägningslag – med ekonomiska motiveringar. Avsikten är att den ska leda till att tröskeln för små företag att anställa personal sänks.
– Det förefaller ganska klart att det inte går att påvisa att förslaget har sådana positiva effekter, säger Niklas Bruun till HBL.
Däremot skapar det, om det träder i kraft i den här formen, enligt honom stor osäkerhet på arbetsmarknaden. Han menar att kostnader samt följderna för medborgarnas rättskydd inte har utvärderats över huvud taget. Enligt honom är förslaget inte juridiskt genomtänkt.
– Det här säljs in till företagen som ett projekt som ska göra det lätt att säga upp folk, men det kan bli överraskningar i domstol om det ändå inte är så enkelt att göra det. Det kan ta fem år för att få praxis från Högsta domstolen om hur lagen ska tolkas.
Enligt förslaget ska det för arbetsgivaren i ett småföretag vara möjligt att säga upp en person på grund av mindre försummelser av arbetsplikten eller osakligt beteende än vad som är möjligt i dag ”om det undergräver förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, försvårar arbetsgivarens eller arbetsgemenskapens verksamhet och det inte ur arbetsgivarens synvinkel kan anses rimligt att fortsätta anställningsförhållandet”.
Uppsägning om inte tillräckligt glad?
Bedömningen ska göras ur arbetsgivarens synvinkel och enligt Bruun innebär det en uppenbar risk för godtycke. Han ger som exempel ett scenario där arbetsgivaren inte anser att den anställda hälsar tillräckligt glatt på kunderna och därmed enligt arbetsgivaren bryter mot arbetsplikten. Efter en varning kan den anställda enligt Bruun då sägas upp.
Enligt Niklas Bruun leder det till en brist på rättsskydd för arbetstagaren som strider mot grundlagen.
Remissvaren innehåller också mer positiva kommentarer, till exempel från Företagarna i Finland som menar att ett svagare uppsägningsskydd skulle uppmuntra företag att nyanställa, genom att riskerna att anställa minskar. Det skulle leda till att företagen vågar erbjuda arbete till sådana som i dag står utan jobb, enligt Företagarna i Finland.