Landskapet inte så naivt som sitt rykte

Det finns en föreställning om att ålänningarna är naiva när det gäller säkerhetspolitiska realiteter. Inte minst har den här idén dykt upp med förnyad kraft lite här och där nu när läget i Östersjön åter är mer spänt. Antagandet går i stora drag ut på att ålänningarna är aningslösa då de fortsätter hävda rätten till sin särställning i ett läge när kriget faktiskt återvänt till Europa. Tror ålänningarna att ryska bombplan bryr sig om det står fredens öar på en skylt i Västra hamnen?

Det finns inget belägg för den här på sina håll populära vanföreställningen. Tvärtom finns både i policydokument och konkret handling en både realistisk och nykter syn på sakernas tillstånd.

Ytterligare ett tecken på att landskapet aktivt följer med är det intensifierade kontaktarbetet både österut och västerut gällande säkerhets- och försvarspolitiken.

Det finns ett intresse och engagemang att medverka i dessa sammanhang från åländsk sida, kanske rentav mer än tidigare.

Inget av det här innebär för den skull att Åland skulle ha slutat hävda demilitariseringen eller stå upp för den. Man kan tvärtom hävda att det utbyggda umgänget, även med den militära sidan, är ägnat åt att långsiktigt stärka Ålands status.