Vasa Sport tar ny fart med bekant tränare
En nystart. Det är lagkaptenen Erik Riskas ordval när han beskriver hur det känns i Vasa Sport. När HIFK i kväll gästar Vasa står det för första gången – sedan Sports återkomst till ligan – en annan chefstränare än Tomek Valtonen i Vasalagets bås.
Den förra säsongen var tung i Vasa. När grundserien avslutades låg Sport sist i tabellen med 58 poäng. Föreningens sämsta resultat sedan återkomsten till FM-ligan 2014. En dryg timme efter att säsongens sista match hade spelats fick Tomek Valtonen sparken. Samma tränare som hade lett laget under åren i ligan och dessutom tagit Sport till den första slutspelsomgången våren 2016. Men när Valtonen lämnade Vasa verkade de flesta ha glömt det.
Ersättaren hittades i Karleby, men Ari-Pekka Pajuluoma saknar inte Sport-bakgrund. Han representerade laget under spelarkarriären och har haft olika roller i föreningen. Pajuluoma ingick i Valtonens första tränarstab och 42-åringen var en del av tränarteamet under tiden i FMserien. I samband med den senare uppgiften gjorde han ett inhopp som chefstränare. Det senaste tränaruppdraget i Sport var att ansvara för Ajuniorerna.
Däremot är det första gången som Pajuluoma är huvudtränare för ett ligalag.
– Det är en stor ära för mig. Jag tränade Hermes när jag fick frågan och vid det tillfället var det stressigt i Karleby. Så jag tänkte egentligen inte så mycket under förhandlingarna med Sport och allting gick snabbt, säger Pajuluoma.
Det betyder ändå inte att han inte skulle ha funderat på det hela innan han accepterade erbjudandet.
– Det fanns vissa saker som jag ville få bekräftade och det fanns några diskussionsämnen. Men ganska snabbt märkte båda parter att vi hade samma bild av vad vi vill göra. Det var heller inte svårt att hitta en gemensam linje.
Till saken hör också att organisationen bakom Sport i princip är densamma som när Pajuluoma senast var inkopplad i herrlaget. Det faktum att personerna runt förhandlingsbordet var bekanta med varandra underlättade processen.
– Det stämmer. Jämfört med senast har det ändå skett förändringar och nu förstår alla på ett bättre sätt vad som krävs i ligan. Det har gjorts dåliga saker men det har också gjorts bra saker. Organisationen är definitivt starkare i dag.
Tionde året
Om Pajuluoma har en gedigen bakgrund i Vasaishockeyn kan detsamma sägas om Sports lagkapten Erik Riska. Han gör i år sin tionde säsong i herrlaget och 29-åringen har spelat hundratals matcher för laget.
– Jag visste faktiskt inte att det var min tionde säsong. I fjol fick jag veta att jag hade spelat 400 matcher i Sport och det kom som en chock. Jag stolt över att få spela här och att jag har fått göra det så länge.
Han har varit en given del i laget under åren i FM-ligan. Sejouren började med en jumboplats och fortsatte med en plats i slutspelets första omgång. Där blev TPS för svårt. För två år sedan blev Sport nästsist och i våras slutade laget på sista plats. Riska konstaterar att laget inte kan vara tillfredsställt med utvecklingen i ligan.
– Jag kan endast tala om den idrottsliga biten och helt nöjda är vi inte. Första året blev vi visserligen sist, men andra året tog vi oss till slutspelet och det var godkänt. Efter det tycker jag att vi två år i rad har haft bra lag men vi har inte fått det att stämma.
Han konstaterar att individer kan stiga fram och avgöra enskilda matcher, men i slutändan handlar det om att lyckas som lag. Det anser han inte att Sport gjort de två senaste säsongerna.
”Vi är viktiga”
Under det tunga fjolåret rådde det en negativ stämning runt Sport. Missnöjet med Valtonen var stort bland supportrarna och reaktionerna var flera gånger barnsliga. Att besvikelsen är stor när det går dåligt för ett lag väljer Riska att se som ett tecken på att klubben är viktig.
– Det är helt enkelt så att det talas om ett lag som väcker intresse. Om ingen bryr sig om ett lag är det ingen som ens skulle tala om det fast det går dåligt. Hockeyn är viktig i Vasa och det märks både i och utanför hallen. Människorna är engagerade.
Däremot är det klart att det krävs någonting för att supportrarna skall vara engagerade. I det här fallet handlar det om resultat. Spelar Sport bra kan laget räkna med stöd och fina publiksiffror. Det vill föreningen lyckas med genom att få tillbaka sin rätta mentalitet. Riska förklarar att det handlar om att det skall vara svårt för motståndarna att komma till Vasa.
– När vi spelade i FM-serien var det ofta ett helvete att komma hit. Vasa skall vara en besvärlig plats att spela på. Sedan är det klart att det är lagets ansvar att spela på ett sätt som gör att publiken vill komma till hallen.
Slutspel är målet
Också Pajuluoma är inne på samma linje som Riska. Tidigare har publiken i Vasa varit vana med slagkraftiga lag som har aspirerat på segern i varje match. Men det har inte varit lika enkelt i ligan.
– När vi började i ligan var det inte längre möjligt att vinna varje match och det berodde på seriens höga nivå. Det påverkade publiken och stoltheten saknades Med Sport-mentalitet syftar jag på att se andra i ögonen, vara stolt över tröjan och vinna.
Och vinna är någonting laget hoppas göra den här säsongen. Närmare bestämt så mycket att Sport får spela i slutspelet.
– Föreningens målsättning är en plats bland de tio bästa och laget kan inte se annorlunda på den saken, säger Ari-Pekka Pajuluoma.
– Det känns bra just nu och det är alltid roligt när serien börjar. Vi har en ny tränare och en ny filosofi. Så visst kan man tala om en nystart, säger Erik Riska.
Om ingen bryr sig om ett lag är det ingen som ens skulle tala om det fast det går dåligt. Hockeyn är viktig i Vasa och det märks både i och utanför hallen. Människorna är engagerade. Erik Riska Lagkapten i Vasa Sport