Kulturprofilen prövas i rätten
Han var en blivande fotograf som skulle lära sig flotta stock i Norrland. Men han blev Kulturprofilen som utlöste århundradets kris i Svenska Akademien.
Den 72-åriga franskfödda fotografen och livsnjutaren Jean-Claude Arnault har i den svenska #metoovågen kallats Kulturprofilen. Han har utpekats för ett otal trakasserier, men bara två fall har nått ända till rätten. Han åtalas nu för två våldtäkter år 2011.
Rättegången mot den 72-årige Jean-Claude ”Kulturprofilen” Arnault inleddes på onsdagen i Stockholm. Mannen som har satt svensk kulturelit och den anrika Svenska Akademien i gungning anklagas nu för två våldtäkter år 2011.
Kulturprofilen, egentligen en franskfödd fotograf, anlände till Sverige 1965 för att lära sig timmerflottning i Norrland. Så småningom kom han via fotokonsten in i den svenska kulturelitens innekretsar. Där har hans uppenbarligen långvariga sexuellt färgade, trakasserande beteende nu till sist kommit i dagen.
Att hela Svenska Akademiens moraliska problem ska gå att koppla till Jean-Claude Arnault förutsätter förstås att Stockholms tingsrätt nu också dömer honom skyldig. Annars flyter hela diskussionen ut på bar backe, i en gråzon mellan juridik, moral, sexuell maktordning och eliters syskonskap.
Har det här någonting med #metoo att göra?
Absolut. Rättegången mot JeanClaude Arnault hålls mindre än ett år efter att den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano den 15 oktober 2017 återlanserade sloganen ”me too” – nu en Twittertagg för sexuellt trakasserade kvinnor framför allt i hierarkiska jobbrelationer inom film och kultur. Och den spred sig som en löpeld.
Bara 36 dagar senare publicerade Dagens Nyheter i Sverige 18 kvinnors vittnesmål om hur ”en kulturprofil” vid det inneställe han drev i Vasastan i Stockholm hade trakasserat dem sexuellt.
Kulturprofilen hade under årens lopp gift sig med poeten Kristina Frostenson, 65. Bara tre år in i deras äktenskap valdes hon in i Svenska Akademien. Den ”klubb” som ar- rangerade kulturella evenemang och tvärvetenskapliga träffar ägde paret tillsammans.
Varför drabbade det Svenska Akademien så hårt?
Svenska Akademien stödde formellt verksamheten med omkring några tiotal tusen kronor per år, men statens kulturråd fick senare uppgifter att stödet, via oklara kanaler, kan ha uppgått till över en miljon kronor.
Kulturen av sexuella trakasserier kring klubben var känd bland flera akademiledamöter. JeanClaude Arnaults seder och bruk hade påtalats hos Akademien redan för över 20 år sedan, de var kända i medierna och hade till och med avhandlats i en roman.
Författaren Maja Lundgren kritiserade i sin bok Myggor och tigrar (2007) svensk kulturmachoism. Romanen beskrevs på sin tid av kritiker som långrandig och ovanligt bitter.
I intervjuer i dag minns Lundgren den anklagade Arnault som ”spirituell, rolig, egensinnig och lite knasig”, som ”erotikens Groucho Marx”. Klubben tycker hon själv först var ett spännande ställe, men som blev ”konstig och pretentiös” när fru Frostenson Arnault blev akademiledamot.
I intervjuer i dag minns Lundgren den anklagade Arnault som ”spirituell, rolig, egensinnig och lite knasig”, som ”erotikens Groucho Marx”. Klubben tycker hon själv först var ett spännande ställe, men som blev ”konstig och pretentiös” när fru Frostenson Arnault blev akademiledamot.
Vad blev följderna i Svenska Akademien?
Enorma. Svenska Akademien har gått i stå kring skandalen. Det är inte så mycket på grund av tafsanden, trakasserier och dunkla arbetsavtal vid en efterfestlokal, som på grund av de inre stridigheter i Akademien som det hela utlöste.
Utåt har det viktigaste synliga tecknet varit att Nobelpriset i litteratur 2018, vars pristagare vanligen kungörs i oktober inte delas ut. Det blir sannolikt två pris nästa år i stället. Det är inte helt ovanligt, det har hänt sju gånger tidigare, men är dramatiskt ändå.
Vad hände egentligen när Akademien sprack?
De centrala personerna i striden är Jean-Claude Arnaults fru Kristina Frostenson och lägren kring de två senaste ständiga sekreterarna Sara Danius och hennes föregångare Horace Engdahl.
Mången kunde ha tyckt att en kvinna, vars man påstås rumla om sexuellt, hade förtjänat sympatier. I Svenska Akademien gick det inte så, utan Kristina Frostenson betecknades som medskyldig och jävig i den skandal som hade utlösts kring seminarie- och efterfeststället på Sigtunagatan.
För en dryg vecka sedan gav Frostenson – en inbiten stockholmare – en intervju i lokaltidningen Ystads Allehanda. Där beskriver hon hur den ständige sekreteraren Sara Danius i mars krävde att hon skulle avgå eller banta ner sitt engagemang och sina privilegier i Akademien betydligt. Senare följde en omröstning om huruvida Frostenson skulle uteslutas som föll 8–6 för att hon skulle få sitta kvar.
Efter det spetsar tonläget till sig och Horace Engdahl anklagar Danius för att vara Akademiens ”sämsta sekreterare sedan 1786”. Akademiledamöterna Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren avgår, men efter sommaren visar åtminstone Espmark ett intresse av att komma tillbaka för att förnya och rädda Akademien.
I en kompromiss i april 2018 avgår Sara Danius som ständig sekreterare mot att också Kristina Frostenson avhåller sig från aktivt arbete i Svenska Akademien.
Vad sker nu i rättegången?
Flera förundersökningar mot JeanClaude Arnault har redan lagts ner. Nu åtalas han ändå för två våldtäkter av samma kvinna, i en övernattningsvåning i Stockholm 2011. Han ska ha tvingat henne, en gång till oralsex och en annan gång till samlag. Åklagaren yrkar på fängelsestraff på skalan två till sex år.
Rättegången har tre sessionsdagar bakom stängda dörrar och avslutas på måndag.