Gulnäbbsintagning efter metoo: Roligt, inte förnedrande
Ett tryck att dricka alkohol och förnedrande ritualer – element inte okända på insparken till högskolorna. Men sedan förra höstens metoo-upprop har flera studentkårer sett över sina direktiv för gulnäbbsintagningar och fester. Särskilda jämställdhetsombud blir också vanligare.
På hösten inleder tusentals nya studenter sina studier vid högskolor och universitet i Finland. Det här firar ofta studentkårer, ämnesföreningar och nationer med gulnäbbsintagningar.
För alla är de här insparken ändå inte alltid så roliga tillställningar. När Ylioppilaslehti i fjol frågade studenter som deltagit i inspark vid Helsingfors universitet hur de upplevt dem, svarade drygt var tionde att de upplevt eller bevittnat trakasserier, diskriminering, mobbning eller annat osakligt beteende. 96 personer svarade på enkäten.
Efter förra höstens metoo- och dammen brister-upprop, som lyft upp övergrepp och sexuella trakasserier på agendan, har ändå en hel del skett, säger de studentkårer som HBL talat med.
– Jag har en känsla av att det har gått väldigt mycket framåt det senaste året, mellan gulnäbbsintagningarna 2017 och 2018, säger Petra Lindblad, studentombud och trakasseriombud vid Åbo Akademis Studentkår.
Till studentkåren hör specialföreningar som ordnar insparken, och till exempel i den handbok som studentkåren har gjort till dem, Studieliv 2.0, betonas att ”ingen ska behöva utsättas för någon form av trakasserier eller våld på ert evenemang”. Det poängteras också att alla ska känna sig inkluderade och trivas.
– Vi vill inte att någon ska känna sig tvingad att klä av sig eller dricka sig full, utan i stället att arrangörerna ska tänka på vad som är bra teambuildning, säger Lindblad.
Att tvingas klä av sig eller byta kläder med varandra – en inte ovanlig programpunkt på gulnäbbsintagningar tidigare – säger hon att knappt förekommer längre.
Laura Wathén sitter med i styrelsen för Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och till hennes ansvarsområden hör bland annat jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Hon tror att den ökade diskussionen kring trakasserier har uppmuntrat studerande till att kontakta festarrangörer och ämnesföreningar ifall de varit med om osakligt beteende.
– När fallen lyfts fram kan vi behandla dem utförligare och då kan vi också ge bättre stöd åt föreningarna, säger Wathén.
Hon säger att ur ett jämlikhetsperspektiv har många saker utvecklats åt ett bättre håll under de senaste åren och HUS har till exempel instruerat föreningarna att tillämpa principerna för trygga rum redan 2015.
I samband med årets gulnäbbsintagningar har HUS inte fått några anmälningar om trakasserier.
Observatörer
Alltid är det inte så enkelt att bryta traditioner som studielivet ofta förknippas med. Det har till exempel kommit fram då föreningar bytt ut sångtexter som har upplevts förlegade, medger Petra Lindblad. Hon säger ändå att studentkåren försöker stödja föreningsstyrelserna att våga genomföra förändringar.
Även om metoo och dammen brister gjort att arbetet för likabehandling och mot trakasserier fått en extra växel, påpekar Lindblad att studentkåren vid Åbo Akademi under en längre tid kontinuerligt jobbat med frågorna.
Hon ser till exempel gärna ett system med jämlikhetsobservatörer som paraplyorganisationen Finlands studentkårers förbund talar för. Tanken är att det ska finnas sådana observatörer vid varje evenemang, som deltagarna enkelt ska kunna kontakta vid trakasserier eller oegentligheter. Laura Wathén säger att många ämnesföreningar vid olika fakultet i Helsingfors infört observatörer vid olika evenemang.
Också Hankens studentkår SHS har skärpt arbetet mot trakasserier efter metoo och dammen brister och inför gulnäbbsintagningen delades direktiv ut till arrangörerna. Studentkåren har två jämställdhetsombud och i samband med årets gulnäbbsintagning uppmuntrade arrangörerna aktivt deltagare att ta kontakt med dem, eller i en anonym webbenkät meddela om de upplevt sig dåligt behandlade eller sett andra utsättas.
Christian Nygård är ett av ombuden och sitter också i studentkårens styrelse. Två veckor har gått sedan insparken och ingen negativt respons har enligt honom kommit in. Det ser han som ett gott betyg, och säger att han hoppas att det inte betyder att det finns ett mörkertal.
– Vi vill att alla ska ha roligt och att alla ska kunna delta. Ingen ska tvingas till någonting.
– Traditioner kan vara jättebra men man ska komma ihåg att även om någon kan reagera på att man ändrar i dem så är studentkårsminnet ganska kort. Efter några år har man glömt vad den gamla traditionen var.
Också en enkät som Yle låtit göra till nio studentkårer i Helsingfors visar att alla av dem jobbat med och skärpt sina regler vad gäller likabehandling.