Åland måste få mer tillbaka

Den här veckan har nästa års budgetförslag diskuterats i riksdagen. I budgetförslaget finns också klumpsumman till Åland med. Nästa år budgeteras 242,6 miljoner euro i klumpsumma.

I populistiska debatter brukar denna klumpsumma framställas som ett ekonomiskt bidrag till Åland. På vissa debattforum på nätet eggar skribenterna upp varandra så mycket att de nästan framför sig kan se de fullastade pråmarna med pengasäckar som forslas till Åland. Det är falskt.

Jag har länge efterlyst en tydligare förklaring i statsbudgeten vad klumpsumman faktiskt är, så att missuppfattningar åtminstone i teorin kunde undvikas om viljan finns.

Därför var det glädjande att se att Finansministeriet i år ändrat förklaringen i budgetmomentet. För första gången skriver man nu klart och tydligt ut i budgeten att: ”De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet”. Låter som en självklarhet, men det har inte varit klart för alla.

Åland får varje år tillbaka 0,45 procent av statens intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrelsen på Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter. För med en sysselsättningsgrad på över 80 procent (72 procent i landet som helhet) och en arbetslöshet på 3,3 procent är Åland goda skattebetalare.

Dagens klumpsumma gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Med dagens ekonomiska system får Åland automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 eller 100 000 invånare.

Åland har haft en snabb befolkningstillväxt och har i procent växt dubbelt så fort som landet i helhet. I fjol var det bara Nyland, med huvudstadsregionen, som i hela landet växte snabbare än Åland. Det gör att Åland, sakta men säkert, blir en större procentuell andel av landets befolkning.

Ålands befolkning är i dag 0,53 procent av landets befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var den 0,49 procent. En 0,04 procentenhetsförändring låter futtigt, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är inte futtigt.

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå eftersom staten sköter vissa uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan utan att Åland ska få tillbaka en tillräcklig andel av de skatter man betalat för att kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra.

Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har i dag, 3,3 procent, skulle Ålands offentliga finanser vara i stor kris. Det är helt absurt och illustrerar varför en förändring i systemet behövs.