Sommartiden skulle spara resurser under första världskriget

När infördes den högaktuella sommartiden i Finland? Här får du veta allt du behöver veta om tidszoner och hur vi räknar tid.

I begynnelsen var det kaos när det gällde tidhållning, men före 1800-talet var det knappt någon som lade märke till saken. Järnvägen ändrade på det.

– Då transporterna och framför allt järnvägen utvecklades, kunde man under något dygn passera flera lokala tidszoner – klockorna behövdes ställas om flera gånger och risken att missa en avgång på grund av att man missat att ställa om sin klocka var antagligen ganska stor, skriver Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Enligt företaget Time and Date AS försökte järnvägsoperatörerna i USA få bukt med problemet genom att inrätta 100 tidszoner för järnvägen. I november 1883 fick USA ändå ner antalet tidszoner till fyra.

Det fanns uppenbart ett behov av att koordinera klockorna globalt och i oktober 1884 på den internationella meridiankonferensen i Washington beslöt en stor del av världens länder att klockorna ska ställas enligt tiden i Greenwich utanför London. Greenwich Mean Time (GMT) blev den internationella standarden.

Fransmännen var inte så förtjusta i att ställa klockorna enligt engelsmännen, så de fortsatte använda tiden i Paris som standard fram till 1911.

– Trots det definierade fransmännen tidszonen som tiden i Paris minus nio minuter och 21 sekunder. Med andra ord betydde det GMT, skriver Time and Date AS på sin webbplats.

Skillnaden mellan GMT och UTC

I dag används koordinerad universell tid (UTC) som standard i stället för Greenwich-tid. UTC blev den nya officiella världstiden år 1972 och skiljer sig enligt definitionen från GMT med mindre än en sekund.

På sjuttiotalet var det tack vare atomuret möjligt att definiera sekunder och tiden väldigt exakt, men samtidigt varierar dygnets längd så det fanns ett behov av att anpassa tiden enligt jordens rotationshastighet. UTC blev en kompromiss som har atomurens exakthet men samtidigt sammanfaller med nollmeridianen i Greenwich vid midnatt.

Sommartid skulle spara pengar

Nyzeeländaren George Vernon Hudson introducerade tanken om att ställa om klockorna på sommaren i slutet av 1800-talet. Förslaget diskuterades i en vetenskaplig förening i Wellington men slog aldrig igenom.

Också i Storbritannien lade byggaren William Willett ett förslag år 1905 om att ställa om klockorna. Då gällde det 20 minuters justeringar åtta gånger per år. Förslaget diskuterades i parlamentet men föll efter att speciellt jordbrukarna motsatte sig.

I Kanada användes sommartid första gången år 1908, men det slog igenom globalt först efter att Tyskland tog det i bruk.

Två år in på första världskriget tog det tyska imperiet och deras allierade Österrike beslutet att ställa om klockorna under sommaren. Idén var att man kunde spara på värdefullt bränsle genom att behovet av lampor inte var lika stort under ljusa kvällar. Strax apade Storbritannien och Frankrike efter.

Tidsomställningen ledde antagligen inte till större inbesparingar och de flesta återgick till ständig normaltid efter kriget.

Ändå tycktes det tydligen vara en bra idé igen under nästa världskrig och 1942 infördes sommartiden för första gången i Finland. Redan följande år slutade Finland ändå ställa om klockorna efter starkt motstånd från bland annat bönderna.

Det dröjde till 1981 tills Finland gick in för sommartid igen. Oljekrisen på 1970-talet hade fått europeiska och nordiska länder att ta till sig tanken om att spara energikostnader och införa sommartid. När Sovjetunionen gick in för sommartid slöt sig också Finland till gänget.

År 1996 gick EU in för att alla medlemsländer skulle ställa om klockorna samtidigt. I dag ställer en minoritet av världens länder, 75 stycken, om klockorna till sommaren och antalet har minskat med åren.