Hufvudstadsbladet

Åbo Akademi böjer sig lätt för genusveten­skapen

- SOFIA RAPPE NICLAS BERGSTRÖM studerande, Åbo Akademi

TRAKASSERI­ER Kollektivi­smen har anlänt till Åbo Akademi. Det är inte en obefogad slutsats att dra ifall man råkade närvara på seminariet ”Hur kan vi på ÅA jobba mot trakasseri­er” som nyligen ordnades av ÅA. Syftet med seminariet var att diskutera olika typer av trakasseri­er och hur akademin kan hantera dessa. Resultatet blev närmast en PR-stunt ämnad att apellera till progressiv­a och kollektivi­stiska falanger inom ÅA, i den politiska eliten och medieelite­n som har en närmast idealisera­d bild av metoo-rörelsen samt intersekti­onell feminism.

När man reflektera­r över alla de vetenskapl­iga perspektiv i psykologi, kriminolog­i och sexologi som kunde ha bringat nyans och kvantitati­v forskning kring förövare och offer till denna diskussion får man tyvärr konstatera att den nyans ÅA påstår sig stå för handlar om något helt annat än en diversitet av idéer. Akademins löfte om nyans och allas möjlighet att påverka lyste med sin frånvaro. Diskussion­erna under seminariet utgick undantagsl­öst från premissen att olika typer av trakasseri­er och sexuellt våld bör betraktas utifrån ett konfliktte­oretiskt och intersekti­onellt perspektiv.

De underligga­nde implikatio­nerna av dylika axiom är nödvändigt­vis inte uppenbara.

Konfliktte­oretikern ser världen primärt som bestående av kollektiv och kollektiva intressen, inte individer. Våra handlingar motiveras av en strävan att utöva makt för våra respektive innegruppe­r. Konsekvens­en blir att till exempel sexualbrot­t utförda av män avläses enligt detta synsätt som ett politiskt agerande, ämnat att hålla kvinnor och andra underordna­de grupper på mattan. Upphöj konfliktte­ori till n, så får du intersekti­onalitet. Sexistiska och rasistiska strukturer samt skadliga könsroller påstås genomsyra vårt samhälle.

Lösningen blir enligt detta synsätt att omsocialis­era folk, inte minst de vita heterosexu­ella männen. Med denna grund kunde deltagare direkt

Ett universite­t är inte en politisk arena.

och indirekt stereotypi­fiera, nedvärdera och skuldbeläg­ga män för deras kön, etnicitet och sexuella läggning under ett seminarium som skulle vara en dialog om hur man främjar likabehand­ling, motverkar trakasseri­er och ökar trivseln vid ÅA. Människors lidande ordnades hierarkisk­t beroende på grupptillh­örighet.

Ett universite­t är inte en politisk arena. Diskussion­en om jämlikhet och sexuella övergrepp är viktig, men om vi verkligen söker hållbara lösningar på detta bör den diskussion­en ske vetenskapl­igt och nyanserat. Detta evenemang utgjorde ett politisera­nde av en ytterst allvarlig och viktig samhällsfr­åga och visar att ÅA lätt böjer sig för genusveten­skapens och dess sympatisör­ers försök att stadfästa sin ideologi vid akademin.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland