Stort behov av nätpsykologen
Sedan sommaren driver Luckan landets enda psykologtjänst på nätet för svenskspråkiga unga. Och det är många som anonymt vill ta kontakt. – Många tycker det är självklart att be om hjälp för ett brutet ben, men så fort det gäller psykiska problem skäms man för att ta kontakt, säger nätpsykologen Helena.
En vanlig kväll loggar tiotals unga in på chatten Sluta panta för att ställa frågor till nätpsykologen. – Många lider av ångest och depression. De talar illa om sig själva, känner sig ensamma och ser dystert på framtiden. Och de har ingen att tala med, säger nätpsykologen Helena som livechattar med unga finlandssvenskar tre kvällar i veckan.
Oftast kan det börja med en konkret fråga. ”Hej, jag har funderat på en grej jag gjorde nyligen som fick mig att må jättedåligt. Vad beror det på?”
Så kan det låta när Helena loggar in på chatten och får kontakt med en ungdom som ber om hjälp.
– I många fall finns det en mycket tyngre problematik bakom som kommer fram efter ett tag, säger Helena.
Hon jobbar som psykolog på den nyöppnade nättjänsten som drivs av Luckans ungdomsakademi, en tjänst som tills vidare är den enda i sitt slag i Svenskfinland. Helena vill inte uppge sitt efternamn, dels för att hålla en balans i relation till ungdomarna, som är helt anonyma, dels för att hålla en distans mellan arbete och privatliv på nätet.
– Många unga skäms för hur dåligt de mår, och tycker att det känns jobbigt att ta kontakt med en vuxen. Varför är det lättare att be om hjälp för ett brutet ben än för psykiska problem? Jag försöker betona att alla är värda att få hjälp och att det egna välbefinnandet är viktigt.
Helena hoppas att den nya tjänsten ska vara en lättillgänglig plattform där tröskeln att ta kontakt är låg.
– Många unga vill ha hjälp, de vet bara inte hur de ska be om det.
När någon tar kontakt har Helena ingen aning om kön, ålder eller hemort, men ibland brukar hon fråga hur gammal personen är, mest för att veta ungefär i vilket utvecklingsskede han eller hon befinner sig i.
– Man kan grovt dela in dem som tar kontakt i två kategorier. Vi har 15-åringarna som tampas med identitetskriser, svåra familjeförhållanden, vuxna som dricker och gör dem illa. Många tror det är deras eget fel att de mår illa. Sedan har vi 20-åringarna som lider av mycket ångest och depression.
– Största delen av de som tar kontakt är faktiskt unga vuxna. Det är ett svårt skede då man flyttat hemifrån och borde vara vuxen, men ändå bara är ett stenkast från tonåren.
Vana att få allt på nätet
Att psykologen finns tillgänglig där de unga dagligen rör sig är en av de grundläggande tankarna bakom Luckans nya tjänst.
– Hittills har det inte funnits ett enda ställe där man i realtid kan få tala med en psykolog via nätet på svenska, säger Jessica Lerche, som ansvarar för Luckans ungdomsverksamhet.
Sedan tio år tillbaka har Luckan erbjudit ett nätforum på svenska där ungdomar får ställa frågar om studier, välbefinnande och tillvaron i allmänhet, via fråga.fi. Via chattjänsten Sluta panta kan man anonymt fråga om allt mellan himmel och jord, och få svar av en panel ungdomsexperter.
– I vårvintras började det komma frågor som ruskade om oss, frågor som verkligen krävde svar av någon med en annan sorts expertis. Vi kände att vi behövde göra något, och snabbt.
Tack vare stiftelsebidrag kunde Luckan i somras därför utvidga sluta panta-paletten med en psykologtjänst tre kvällar i veckan.
– Medlen tar slut i januari, så jag hoppas vi hittar finansiering för att kunna fortsätta med tjänsten. Vi vill inte stänga en kran som vi just öppnat. Det är ganska överraskande att det i dagens digitaliserade samhälle endast finns en finländsk nättjänst som erbjuder psykologhjälp för unga på svenska, säger Lerche.
Sociala på nätet, ändå ensamma
Tankesmedjan Magmas senaste ungdomsbarometer visade bland annat att en stor del de finlandssvenska unga, och speciellt flickor, mår väldigt dåligt i dag. Själv kan Helena inte dra några statistiska slutsatser efter två månader
på chatten, men hon ser redan var de stora problemen ligger.
– Ensamheten bland unga är ett jätteproblem. Många saknar helt och hållet ett kontaktnät och upplever att de inte har en nära vän att tala med, även om de nog har många bekanta. Pojkarna brukar säga att de nog har vänner, men ändå ingen att tala med.
– Unga i dag har också en väldigt dålig självkänsla. De talar illa om sig själva och ser inget hopp för framtiden. I dagens värld då vem som helst kan bli en Instagram-stjärna är pressen enorm. De jämför sig själva med superstjärnorna. Vad kan man som vuxen göra för att stärka den här självkänslan? – Gör något tillsammans med den unga. Hitta på saker som är roliga att göra eller gå en promenad, det brukar vara lättare att prata så än att mötas ansikte mot ansikte. Vissa kan inte prata om de blir konfronterade, då låser de sig. Och se till att inte vara upptagen då de unga närmar sig, var närvarande! Tänk på att de lever i ett känslokaos.
Kring 30–40 personer brukar vara inloggade på chatten under en vardagskväll. Där kan de tala med varandra eller ställa sig i kö till ett privatsamtal med psykolog eller ungdomshandledare.
– Jag brukar hinna chatta med tre till fyra personer varje kväll, säger Helena.
Helenas uppgift blir ofta att puffa de unga vidare i rätt riktning.
– En chatt kan aldrig ersätta en mänsklig kontakt. Jag brukar uppmana dem att tala med en förälder, lärare, hobbyledare, skolkurator eller psykolog. Och det kan vara lättare att vända sig till skolpsykologen då de kan säga att de redan talat med en psykolog som ”tyckte att jag borde ta kontakt”.
Många unga skäms för hur dåligt de mår, och tycker att det känns jobbigt att ta kontakt med en vuxen. Helena Nätpsykolog