Misstankarna om penningtvätt har ökat explosionsartat

Bankerna rapporterar allt fler misstänkta fall av penningtvätt. Anmälningarna har ökat med över 160 procent de senaste två åren. Nu överlåts en ny lag som ska skärpa övervakningen. Hur förhåller sig bankerna till stora insättningar i dag?

Regeringen avlåter nästa vecka en proposition till riksdagen som ska göra det lättare för myndigheterna att övervaka penningtvätt och granska ekonomisk brottslighet.

– Den nya lagen kommer att underlätta informationsutbytet och effektivera samarbetet mellan olika myndigheter, säger lagstiftningsrådet Armi Taipale på Finansministeriet.

I juni trädde en annan lag i kraft som förbättrar samarbetet mellan Finansinspektionen och Skattemyndigheterna.

– Finansinspektionen har nu en bättre insyn i registreringen av nya företag och kan göra integritetskontroller av investerare och ägare till bolag, säger Taipale. Hur fungerar penningtvätten i praktiken? – Den fungerar oftast så att ett företag som har förvärvat olagliga inkomster går in för att sälja blufftjänster så att de olagliga pengarna kan pumpas in i företagets bokföring via bankernas betalningstjänster. – De europeiska bankerna har i dag en rigorös rapporteringsskyldighet som försvårar insättningar av stora belopp utan att redogöra för pengarnas ursprung. Finns det andra aktörer som har en liknande juridisk rapporteringsskyldighet? – Till exempel fastighets- och bostadsförmedlarna, försäkringsbolagen och värdepappersmäklarna har också en sådan skyldighet.

Penningtvätt och ekonomisk brottslighet är ett växande problem i Europa. Trenden har noterats också i Finland. Centralkriminalpolisen fick i fjol över 5 000 anmälningar om misstänkt penningtvätt från bankerna. Det är betydligt fler än ett år tidigare då det kom in drygt 3 000 anmälningar. Av de här anmälningarna ledde omkring en tredjedel till fortsatta åtgärder eller till förundersökningar.

– I år räknar vi med att få omkring 8 000 anmälningar från bankerna, säger kriminalkommissarie Mikko Värri på Centralkriminalpolisen. Vad beror det stora antalet på? – En orsak är skärpningen av bankernas rapporteringsskyldighet. Panamaläckan och de ekonomiska transaktionerna till skattepara- dis har också medfört en bättre självreglering inom banksektorn.

Enligt Värri är det framför allt andelen nätbedrägerier som har ökat markant.

– Vi ser allt fler fall som handlar om identitetsstöld, skattebedrägeri eller försök att tvätta illegala inkomster från drogförsäljning i handeln med virtuella valutor, säger han.

Trots att antalet anmälningar om misstänkta fall av penningtvätt har ökat lavinartat har Centralkriminalpolisen inte fått tilläggsresurser för att utreda de illegala penningströmmarna.

– Vi har knappt 30 personer som

jobbar vid enheten för penningtvätt på CKP. Hälften av dem jobbar med operativa utredningar. Resurserna har varit desamma de senaste tio åren, säger Värri.

EU skärper kontrollen

Samma dilemma plågar även övriga statliga myndigheter.

– Vi skulle behöva mer resurser för att kunna effektivera övervakningen av den ekonomiska brottsligheten och misstänkta fall av penningtvätt. Finansinspektionen har endast fem tjänstemän som jobbar med de här frågorna på heltid och på Regionförvaltningsverket är det fyra personer som övervakar penningtvätten. Det är inte tillräckligt, säger Armi Taipale.

Samma resursbrist gisslar också EU. Endast två personer sköter EU:s övervakning av penningtvätt, uppger Taipale. Enligt ett förslag som EU-kommissionen har utarbetat ska övervakningen samordnas och effektiveras.

– Det kan mycket väl hända att det grundas en ny myndighet som ansvarar för de här frågorna eller så delegeras ansvaret till den Europeiska centralbanken, säger Armi Taipale. En omfattande härva som berör penningtvätt nystas för tillfället upp i Åbolands skärgård. Är du förvånad över det aktuella fallet med Airiston Helmi? – Nej, det är jag inte. Lika omfattande fall har också tidigare uppdagats i Finland.