Lång väg till ny brexitomröstning
Mitt i Storbritanniens brexitkris höjs allt fler röster för en ny folkomröstning. Londons borgmästare, hårdnackade EU-kritiker och Labourpartiet har anslutit sig. Men vad krävs egentligen för att britterna ska kallas till valurnorna igen?
När Labourkongressen i tisdags klubbade en motion som öppnar för en ny brexitomröstning innebar det en policyändring. Partiledningen har varit skarp i sitt motstånd mot en ny folkomröstning, men valde till slut att ge efter för kravet från partimedlemmarna.
Oppositionspartiet sällar sig därmed till den växande skara som antingen förespråkar eller öppnar för att britterna på nytt ska få rösta om landets utträde ur EU, sedan premiärminister Theresa May haft svårt att baxa sin brexitplan genom den brittiska beslutsapparaten och förhandlingarna med EU krisar.
Krav om nyval
Labour har sagt att man tänker rösta emot Mays version av brexit, den så kallade Chequersplanen, i parlamentet där den måste klubbas när förhandlingarna med EU är klara. Planen riskerar då att falla eftersom det även finns motstånd inom Mays egna konservativa parti.
Labour kommer då i första hand att kräva nyval. För att få igenom det måste två tredjedelar av parlamentsledamöterna rösta för. Väljer man i stället en misstroendeförklaring mot May behöver man ändå en parlamentsmajoritet, men inte ens det kan Labour få ihop, säger David Jeffery, statsvetare vid universitet i Liverpool.
– Det är inte troligt att de får igenom nyval, säger han till TT.
Om försöken till nyval misslyckas öppnar Labour för en ny folkomröstning om brexit. Även det kräver ett majoritetsbeslut i parlamentet. May har gett kalla handen till kraven och i dagsläget finns inte tillräckligt med stöd bland parlamentsledamöterna.
– Jag tror att det är 25 procents chans att det blir en ny folkomröstning. Det som främst talar emot det är tid. Om en folkomröstning ska hållas måste Theresa May ansöka om förlängning hos EU, och det tror jag inte att hon har lust att göra eftersom det skulle förstöra hennes förhandlingsposition, säger Jeffery.
Utdragen process
Även om parlamentet skulle klubba en ny folkomröstning riskerar processen att bli en rejäl långbänk eftersom man också måste godkänna detaljerade regler för hur en sådan ska gå till. Inför omröstningen 2016 tog det sju månader att få igenom lagstiftningen. Till själva beslutsprocessen läggs sedan tiden mellan det att en folkomröstning utlyses och valdagen. Inför 2016 var kampanjperioden fyra månader.
– Man skulle kunna skynda på det hela genom att använda lagstiftningen från senast, men å andra sidan finns det många nya ingredienser som måste diskuteras, säger David Jeffery.
Den viktigaste är vad det egentligen är man röstar om.
Flera alternativ?
I folkomröstningen 2016 valde britterna mellan två alternativ: stanna i EU eller lämna unionen. I retrospektiv har många varit kritiska till de vaga alternativen. Vid en ny folkomröstning måste beslut tas om huruvida Theresa Mays alternativ för brexit ska ställas mot en hårdare brexit eller mot alternativet att stanna i EU – eller om det ska finnas tre valmöjligheter på röstsedeln.
– Det hela riskerar att ta väldigt lång tid, säger Jeffery.
På söndag inleds det konservativa regeringspartiets partikongress. Då ska May försöka övertyga sina bångstyriga partikamrater om att hennes brexit är den rätta.