Med Spencer i Helsingfors

Kusinbarnet Spencer från Sverige kommer en långhelg över till sin äldre släkting i Helsingfors. Naturligtvis är det enormt skoj att få ett sådant här besök, även om värden är van vid att gäster tar in på hotell. Men det kan man knappast kräva av en 20-årig student, ej heller att han ska tillbringa tre dygn bland dammtussar.

Ny dammsugare inhandlas och några förmiddagar ägnas åt att få lägenheten i skick.

Så kommer han och allt är frid och fröjd, tills en nyinköpt trådlös högtalare plötsligt dyker upp och spelar musik på hög volym. Saken blir inte bättre av att den yngre framåt sen eftermiddag ockuperar hela köket inför den middag som ska hållas för goda finländska vänner samma afton.

Han som har 41 års längre livserfarenhet kommer dock snabbt på att diplomati oftast är bästa strategin.

– Sänker du volymen och låter av och till helt bli att spela musik från högtalaren, så spänner jag nu upp ett osynligt snöre så får du ostört härska i köksregionen!

Så blir det och friden lägger sig åter över Kampen. Vännerna anländer och kusinbarnets mat är superb och vinet flödar och när stämningen är på topp klär släktingarna på sig varsin gitarr och sjunger och spelar för gästerna i säkert ett par timmar.

Sista aftonen skulle de så ha gått till Sea Horse, men satsar i stället 30 euro på lyxiga lammkotletter från Stockmann.

– Vi har ju också kvar litet rödvin i boxen, påpekar den yngre som är ekonomiskt lagd och nu oomstridd chef över stekpannor och grytor.

Efter middagen börjar det ösregna. Släktingarna sätter sig med musikinstrumenten på balkongen i gott skydd av taket och spelar och sjunger i sällsam eufori allt från Bowie via Nationalteatern till Bellman och Taube. Och vem vet, skulle du en kulen höstkväll höra sång och gitarrspel från en balkong på Kampen sitter de måhända fortfarande där, likt tjuren Ferdinand under korkeken, och är så lyckliga.