Dricker Jeppe mindre?

Det är glädjande att ungdomar dricker mindre alkohol och uppmuntrande att den nya alkohollagen hittills inte har lett till ökad konsumtion.

Ungdomar i Finland har sedan 1999 druckit allt mindre alkohol vilket är positivt. Den senaste undersökningen som visar det här står världshälsoorganisationen WHO för och den har gjorts på europeisk nivå. Trenden är densamma i hela Europa.

Just den här undersökningen handlar om enkäter om 15-åringars alkoholkonsumtion mellan åren 2002 och 2014. De finländska ungdomarna dricker alkohol mera sällan än ungdomar i Europa i allmänhet men det är lite vanligare att dricka i berusningssyfte i Finland.

Nu för tiden är ungdomar lite äldre när de börjar använda alkohol. 2002 hade över hälften av de 15-åriga flickorna provat på alkohol, medan andelen 2014 var en femtedel. Av pojkarna hade knappa hälften smakat på alkohol 2002, medan det var drygt en femtedel som hade gjort det 2014.

Det verkar inte vara så att det minskade alkoholbruket bland ungdomar skulle ha lett till ökat bruk av narkotika bland dem som inte är myndiga. Bland unga vuxna mellan 20 och 30 år syns däremot en svag uppgång i användningen av narkotika.

Det är fint att unga använder mindre alkohol eftersom de varken till kropp eller till själ är rustade för att klara av alkohol. Ju yngre en person som använder alkohol är desto större är skadorna, särskilt fysiologiskt. Det är svårare att bedöma de psykiska skadorna. I och för sig är inte heller vuxnas kroppar och själar särskilt väl rustade för alkohol, men de unga är verkligt utsatta.

Vi har alltså all anledning att hurra för ungdomarna. Hittills har alkoholkonsumtionen ändå ökat när ungdomarna har blivit myndiga. Enligt alkoholforskaren Christoffer Tigerstedt på Institutet för hälsa och välfärd (THL) finns det nu svaga signaler som tyder på att också unga vuxna använder mindre alkohol. Om de svaga signalerna är sanna och framför allt om de håller i sig så skulle det kunna betyda att vi faktiskt är på väg mot en vettigare och hälsosammare alkoholkultur. Det skulle vara väldigt bra, för alkoholen har länge varit ett av våra största, kanske det allra största, folkhälsoproblemet. Ett problem som har omfattande konsekvenser.

Christoffer Tigerstedt påpekar att samtidigt som alkoholkonsumtionen gick ned bland unga introducerades energidrycker och konsumtionen av dem har ökat klart. Sambandet är inte klarlagt, men det kan finnas. Eftersom inte heller energidrycker är hälsosamma, särskilt i stor mängd, diskuteras nu hur man kunde begränsa användningen av energidrycker, eller rentav förbjuda dem.

Alkohollagen förnyades hösten 2017 och den trädde i kraft i två steg i år. Alkoholforskarna såg uppenbara faror i att särskilt starköl och så kallad alkoläsk fick börja säljas i matbutikerna. Hittills har nämligen sambandet mellan hur mycket alkohol vi dricker och tillgängligheten varit klart. Ökad tillgänglighet ger ökad konsumtion. Ett annat samband är priset. Högre pris minskar konsumtionen.

Nu höjdes alkoholskatten samtidigt som tillgängligheten ökade då starkare öl och så kallade long drinks fick börja säljas i matbutikerna. Gin long drinks säljs klart mer än tidigare, men annars har konsumtionen inte ökat. Den högre skatten, det vill säga det högre priset, kan vara en förklaring till det.

Alkoholforskarna är försiktiga och vill ännu inte ropa hej eftersom det har gått så kort tid. Hittills har marknadsföringen och priskampanjerna varit hovsamma. Det påverkar också konsumtionen.

Men den allmänna trenden sedan 2008 är att vi dricker klart mindre alkohol. 2017 var konsumtionen hela 20 procent mindre än 2007. Det är faktiskt en stor skillnad.

Bryggeriförbundet lobbade hårt för att matbutikerna ska få sälja starkare drycker. För en del var det bara ett etappmål och siktet är inställt på att också vin ska få säljas i matbutikerna. Riksdagsvalet och nästa regering har stor betydelse för hur det går på den punkten. Det i sin tur påverkar Alkos framtid.