Förslag: Könsneutralt uppbåd skulle stoppa trakasserier
På sikt ska Finland satsa på att övergå till ett system med jämställd värnplikt. Det kunde vara en lösning på trakasseriproblemen som många kvinnor upplever under sin tjänstgöring, föreslår en ny bok.
Kvinnor som gör värnplikt upplever fortfarande sexuella och icke-sexuella trakasserier under tjänstgöringen. En lösning för att minska på problemen är att öka på antalet kvinnor som deltar i utbildningen. Till exempel i Norge har trakasserierna minskat i takt med att andelen kvinnor som gör värnplikt har ökat.
– Jag har talat om det i många år, jag anser att uppbådet borde vara könsneutralt och gälla alla, säger Elisabeth Rehn, Finlands försvarsminister 1990–1995.
Rehn förespråkar en modell där uppbådet skulle vara ett informationsmöte för både män och kvinnor. Enligt henne vet unga kvinnor alldeles för lite om försvar och totaltryggheten.
– Vår försvarsminister anser att krigandet är den viktiga funktionen och den ska inte på något sätt muddras upp. Men genom att utvidga uppbådet till att gälla båda könen skulle man ha ett större utbud att välja ifrån.
På sikt förespråkar Rehn en modell där både män och kvinnor gör antingen militärtjänst eller medborgartjänst – med reservation för att försvaret får den personal de behöver. Medborgartjänsten kunde bestå av kurser som kan göras vid sidan om jobb och studier. Det centrala är att öka krisfärdigheterna i hela befolkningen.
– Vi kan försöka undvika och kämpa emot, men en vacker dag blir det ändå på det sättet. Det här är den vägen vi utan vidare ska gå, säger Rehn.
Ny bok belyser problemen
Rehn deltog i lanseringen av en faktabok som behandlar kvinnors erfarenheter av värnplikten. Bokens författare Kaisa-Maria Tölli har intervjuat 52 kvinnor och fem män om hur kvinnor upplever värnplikten. Dessutom har hon utgått från sina egna erfarenheter.
– Den här boken är en replik för att utveckla vårt nuvarande försvar. Den lyfter fram kvinnors upplevelser av värnplikten och visar hur den nuvarande lagstiftningen leder till jämställdhetsproblem, säger Tölli.
För största delen av kvinnorna är värnplikten en positiv upplevelse, det bör påpekas. Men samtidigt har över hälften av kvinnorna upplevt icke-sexuella och drygt en tredjedel sexuella trakasserier.
– Kvinnor upplever att värnplikten ger dem mod, beslutsförmåga och överlevnadskunskaper. Men samtidigt är det vanligt med mobbning, tråkiga kommentarer och fysiska kränkningar.
Tölli föreslår flera åtgärder som skulle göra värnplikten till en trevligare upplevelse för kvinnor och mer jämställd överlag. Till exempel fö- reslår hon att män och kvinnor ska dela stugor. Prövotiden på 45 dagar borde också avskaffas och den förhöjda dagpenningen.
– Den fysiska belastningen kommer också som en överraskning för många kvinnor, vilket leder till att kvinnor i högre grad drabbas av skador. Jag tycker att alla soldater inte behöver kunna springa 3 000 meter i coopertestet, det finns olika slags uppdrag, säger Tölli.
Nästa regering avgör
Kvinnors deltagande i värnplikten och jämställd värnplikt har diskuterats rätt aktivt under de senaste åren. Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) har framstått som skeptisk mot att öka kvinnors deltagande och sagt att det är en fråga för nästa regering.
Flera partier, bland annat De gröna och Sannfinländarna, förespråkar att uppbådet utvidgas till att gälla både män och kvinnor. Kring 8 000 kvinnor har fullgjort värnplikten sedan det blev möjligt 1995.
Kvinnor upplever att värnplikten ger dem mod, beslutsförmåga och överlevnadskunskaper. Men samtidigt är det vanligt med mobbning, tråkiga kommentarer och fysiska kränkningar. Kaisa-Maria Tölli, författare