Riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml)
Riksdagsledamoten Elina Lepomäki har gjort sig känd som en av de hårdaste motståndarna till social- och hälsovårdsreformen. Men det är bara en del av henne. Ekonomiska frågor ligger henne varmt om hjärtat.
Finland måste bli ett land där det är attraktivt att jobba och vara företagsam.
– Jag har fått både positiv och negativ respons om mina åsikter om reformen, men mest positiv. Jag tror att finländare uppskattar om man med goda argument kan föra fram sin åsikt, säger Elina Lepomäki när vi träffar henne i Riksdagshuset.
Hon säger att det finns många som missförstår reformen, som handlar om att överföra en stor del av ansvaret för social- och hälsovård från kommuner och samkommuner till landskap, vilka ska skapas i och med reformen.
– Många tror att det inte har hänt så mycket i riksdagen på tio år och folk påstår att demokratin är ur spel. Men det har hänt en hel del. Redan i tio landskap erbjuds omfattande social- och hälsovårdstjänster. Det finns samkommuner och regionala samarbeten där vårdformer integrerats och där man kunnat spara. Bevisen är klara. Våra social- och hälsovårdsutgifter är lägre än i EU-länder och OECD-länder i medeltal.
Lepomäki poängterar att det nuvarande systemet fungerar bra.
– Vi har ett kostnadseffektivt system där man redan för tio år sedan kunde hindra att utgifterna skenade i väg. Klart att utgifterna har stigit, men mycket mindre än i andra OECD-länder.
För riskfyllt
Elina Lepomäki är för valfrihet, men en gigantisk förändring krävs inte.
– Jag är medlem i finansutskottet. Vi har undertecknat en rapport där det enligt experter kommer fram att utgifterna ökar rejält med reformen. Vore det inte bättre om vi skulle anställa fler läkare eller dela ut vårdsedlar?
Lepomäki tycker det är synd att man är så låst i regerings- och oppositionsgrupper vad gäller reformen.
– Det här är en reform som innehåller för många risker. Finland kommer att förlora på reformen.
Elina Lepomäki har följt med det nyss avslutade svenska riksdagsvalet med stort intresse. Hon är en förespråkare för ett medlemskap i Nato och hon skulle gärna se en tätare debatt med svenskarna i frågan.
– Jag var lite förvånad över att diskussionen om ett medlemskap i Nato inte präglade den svenska valkampanjen. Det kunde också ha gett fart till vår diskussion. Jag har också varit för en blockpolitik i Finland som skulle vara ett bättre konsumentskydd för väljaren. En blockindelning innan ett val är svårt, men det är klart att några signaler om gemensamma värderingar över partigränserna kunde hjälpa väljarna, säger Lepomäki.
Elina Lepomäki inledde sitt riksdagsarbete 2014 då hon tog Jyrki Katainens plats när han blev EU-kommissarie. I valet 2015 valdes hon in i riksdagen med 6 541 röster från Ny- lands valkrets. Hon ställer upp för omval i vår i en valkrets där röstmagneter som Carl Haglund (SFP) och Alexander Stubb (Saml.) inte är tillgängliga för omval och där till exempel Harry Harkimo (Liike Nyt) och Matti Vanhanen (Centern) inte har tagit ett beslut om de ställer upp.
Duger en blå-röd regering för dig? – Det är klart att den duger, men jag vill inte utesluta något alternativ. För väljaren skulle det vara bra om partiernas tyngdpunkter är klara.
Arbetslösheten är för hög
Elina Lepomäki säger att hon är pessimistiskt lagd i ekonomiska frågor.
– Vi har en för hög arbetslöshet. En sysselsättningsgrad på 72 procent har vi senast haft 1990. Det betyder att en hel generation inte varit fullt sysselsatt och då kan man tala om förlorade möjligheter. Vår arbetsmarknad är inte flexibel. Det betyder att när vi återigen är inne i en lågkonjunktur måste vi anpassa oss efter arbetslösheten i stället för att anpassa oss efter jobb och löner som är den europeiska standarden.
Vi har 183 000 arbetslösa, men många lediga jobb. Varför? – Det finns många lediga jobb, men inte det kunnandet som behövs. Kodare behövs och de är hett eftertraktade i varje land. Vi har också regionala problem med lediga jobb på ett ställe och hög arbetslöshet på ett annat. Människor flyttar inte efter jobb och det beror också på att vi har en väldigt hög procent av ägarbostäder. Bostadslån, arbetslöshet och sjunkande pris på en bostad är ingen lyckad kombination. Då är tröskeln att flytta hög. Jag tycker att staten ska ge människorna trygghet och inte skydda jobb, näringsgrenar eller regioner.
Arbetsrelaterad invandring
Lepomäki är en stark förespråkare av arbetskraftsinvandring. Det är en omstridd fråga i Finland.
– Motståndet mot arbetsrelaterad invandring är stark i arbetsmarknadsorganisationer som har ett starkt eget intresse. Helt mänskligt är det en självklarhet att kunna flytta för att få en bättre levnadsstandard. Det finns inget ont i att söka ett bättre liv för dig själv och din närkrets. Arbetsrelaterad invandring fungerar som en injektionsspruta för vår ekonomi och skapar skatteinkomster. Jag motiverar inte arbetskraftsinvandring med att vi behöver reparera hållbarhetsgapet. Finland måste bli ett land där det är attraktivt att jobba och vara företagsam.
Lepomäki anser att arvsskatten bör slopas. Enligt henne har hushållen i Finland en nettoegendom som är på en för låg nivå.
– Vi har ett lagstadgat system för arbetspensioner och en stor del av besparingarna finns där. Men om vi tänker pragmatiskt skulle det vara viktigt att egendom kan flyttas vidare till kommande generationer utan att man straffas. Bortfallet i statens kassa kunde kompenseras med
en skatt på överlåtelsevinster. All egendom borde skattas på samma sätt, det vill säga överlåtelsepriset minus utgifterna för anskaffning.
Tror du på att man i framtiden i högre grad kan föra en politik där den enskilda politikern kan ha åsikter som inte är bundna till partiet? – Det tror jag. Folk vill att vi talar sanning med goda argument. Om vi spikar våra åsikter enligt partiets vilja kan vi inte jobba för allas bästa, säger Lepomäki.