Försvagad stabilitet fick lotsbåten att kantra
Orsakerna till den tragiska lotsbåtsolyckan utanför Borgå i december har kartlagts. Båtens instabilitet under ovanliga förhållanden överraskade utredarna.
Olycksutredningscentralen har fått färdig sin undersökning av vad som hände vid 17-tiden den 8 december i fjol då en lotsbåt kantrade söder om Emsalö utanför Borgå och två kutterförare miste livet.
Den 15 meter långa och snabbgående lotsbåten L-242 av märket Kewatec Pilot 1500 lämnade sin bas vid Emsalö strax efter klockan 16. Ombord fanns de två kutterförarna.
Avsikten var att hämta den lots som följt med fraktfartyget MT Sten Nordic från Sköldviks hamn i Borgå tidigare på eftermiddagen. Väderförhållandena var svåra med hård sydlig vind och kraftig sjögång.
Att det skulle finnas en risk för den här båttypen att kantra var inte något man förutsett. veli-Pekka Nurmi Direktör för olycksutredningscentralen
Korsvågor fick båten att kantra
När kutterförarna hunnit upp fraktfartyget placerade de sig akter om det i skydd för vågor och vind. Fraktfartyget svängde sedan mot vänster för att skapa lä för lotsbåten, som också girade mot vänster i syfte att komma upp jämsides med fraktfartyget på dess vänstra sida, i skydd för den sydliga vinden.
Men samtidigt som fraktfartyget svängde utsattes lotsbåten både för de sydliga stormvågorna och för svallvågorna från fraktfartyget. Dessa kraftiga och höga korsvågor fick lotsbåten att kränga häftigt på ett sätt som gjorde att den förlorade i stabilitet.
I och med att stabiliteten gick förlorad lade sig lotsbåten på vänster sida, 20–30 meter från fraktfartyget. Cirka tio minuter senare vände båten upp och ned.
– När båten lade sig på sidan började förarhytten genast fyllas med vatten eftersom den inte är hermetiskt tillsluten, säger Veli-Pekka Nurmi som är direktör för Olycksutredningscentralen.
– De två personerna ombord hann ta på sig räddningsdräkterna och försökte sedan ta sig ut genom den enda utgången, förarhyttens dörr, säger Nurmi.
Men i det skedet var trycket från vattnet utanför mot hyttdörren så stort att dörren inte gick att öppna. Några andra utgångar ur förarhyt- ten fanns inte. Fönsterglasen i förarhytten är tjocka och låter sig inte heller krossas enkelt.
– Att det skulle finnas en risk för den här båttypen att kantra var inte något man förutsett. Därför fanns det inte heller några nödutgångar, säger Nurmi.
Nurmi konstaterar att lotsbåtar i allmänhet antas vara självrätande och säkra i alla förhållanden. Vid olyckstillfället bildade dock vågornas riktning, deras ökade höjd och lutning oväntade förhållanden för båten.
– Under de omständigheter som då var rådande räckte inte den kraft till som finns i båten för att den ska räta upp sig själv, säger Nurmi och konstaterar att den typen av situation var något som ingen hade förutsett.
Nurmi säger att man under utredningen gjort olika stabilitetstest som gett ny kunskap om hur lotsbåtarna reagerar i ovanliga förhållanden.
– Lotsbolaget har nu installerat nödutgångar i förarhytterna på sina båtar, säger Nurmi.
lärdomar gav nya rekommendationer
Olyckan och den efterföljande utredningen har föranlett Olycksutredningscentralen att utfärda ett antal säkerhetsrekommendationer som riktas till olika aktörer.
För det första rekommenderar utredarna att Trafiksäkerhetsverket utfärdar regler för yrkesbåtar som beaktar de särskilda kraven relaterade till yrkesbåtars varierande användningssyfte och förhållanden.
Den andra rekommendationen riktar sig till lotsbolaget Finnpilot som uppmanas skapa ett system där avvikelser rapporteras så att tyst kunskap om tillbud och lösningar på problem förs vidare inom branschen. Bolaget uppmanas också ge sina båtförare mer utbildning.
Vidare rekommenderar man att Gränsbevakningsväsendet fortsätter att utveckla handlingsmodeller för olika räddningsuppdrag, även sådana som avviker från de normala nödsituationerna.
Slutligen rekommenderar Olycksutredningscentralen att Gränsbevakningsväsendet tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet förtydligar rutinerna för larmande av psykosocialt stöd vid sjöolyckor.