Räntan stiger nästa år – dags att stresstesta bolånet
Den som har bolån har säkert hört att det lönar sig att göra sitt eget ”stresstest”. Men att bara räkna räntan på bolånet räcker inte.
Finlands Banks chef Olli Rehn bedömer att räntorna stiger i slutet av nästa år, i en intervju med Yle.
Men vad innebär det att stresstesta sitt lån och var ligger farorna? Inte minst i husbolagets skulder. Också banken kan ha missat att räkna husbolagets stigande räntor då bolånen stresstestats.
Eftersom räntorna väntas stiga har både Finlands Bank och Finansinspektionen varnat alla som har bostadslån att det lönar sig att göra ett stresstest för det egna hushållets del.
Finlans Banks chefdirektör Olli Rehn påminner om allas behov av egna stresstest i Yles program Morgonettan.
I dagens läge räcker det inte med att testa bara om man klarar ett lån med högre ränta. Han skyndar på hushållen att räkna på om de klarar av stigande kostnader också för att husbolagens räntor stiger.
– Husbolagens bolagslån har stigit avsevärt, och det är en smygande, finländsk form av delat ansvar för skulder. Jag hoppas att de som köper bostad funderar över hur de senare kan klara av både större bolagsvederlag och högre ränta, säger Olli Rehn till Yle.
Bankerna uppmanas titta på husbolagen
Det vanliga ”stresstestet” för dem som tar bolån brukar gå ut på att man räknar om man klarar av att betala sitt lån på 25 år ifall räntan vore 6 procent. Då borde det inte vara mer än 40 procent av nettoinkomsterna som går till boendekostnaderna. Smärtgränserna kan variera hos olika banker.
Men alla har inte nödvändigtvis räknat in att räntorna också stiger på husbolagens skulder – inte ens alla banker då de beviljar lånen – och den här smygande skuldbördan hos husbolagen har vuxit. Särskilt nya bostäder kan ha en skuldandel på femtio eller sjuttio procent, och när räntan stiger, stiger bolagsvederlagen. Kommande stora lån för till exempel stambyten gäller det att ha pejling på i äldre hus.
Finansinspektionen larmade i år bankerna för att det är dags att ta med också husbolagens räntekostnader i beräkningen då man gör stresstest. Annars underskattar man lätt kundernas betalningsförmåga.
Räntor väntas stiga nästa år
Rehn påpekar att det vid köp av nya bostäder dessutom förekommer att man erbjuds amorteringsfritt i början.
– Då slår amorteringarna till husbolaget till med full kraft först efter något år, och då kan samtidigt räntan ha blivit högre, säger Rehn.
– Europeiska centralbanken har signalerat i sin förhandsbedömning att styrräntan stannar på nuvarande nivå över sommaren 2019. Marknadens förväntning är att räntorna börjar stiga under sista kvartalet 2019, det vill säga i oktober, november, december, vilket skulle motsvara ECB:s förväntningar, säger Rehn till Yle.
En annan förändring som också de med äldre bolån måste räkna in är att skatteavdragen på bolåneräntor hela tiden minskat. Det har inte varit lika märkbart då räntorna varit låga, men när de stiger igen är det en skillnad till tiden fram till 2011, då hela bolåneräntan räknades som grund för avdraget.
I år är 35 procent av bolåneräntan grund för avdrag, nästa år bara 25 procent. Beslut för år 2020 framåt har inte tagits, men det är sannolikt att avdraget fasas ut helt och hållet.
Italien: ”Inte ännu kris”
Olli Rehn kommenterar i Morgonettan också den europeiska ekonomin, Italien, och ECB-chefen Mario Draghis möjliga efterträdare.
– Det lönar sig inte att måla upp kriser ännu, men det är oroande, säger Olli Rehn om Italiens ekonomi, och pekar på två avgörande faktorer – mängden skräplån hos bankerna, och hur den offentliga ekonomin sköts.
Om skräplånen säger Rehn att de minskat den senaste tiden trots att nivån är över snittet i euroområdet, men om den offentliga ekonomin påminner Rehn om att Italien också förbundit sig till reglerna om underskott och statsskulder i euroområdet.
Spekulationerna om vem som efterträder Mario Draghi, och hur han reagerat på att hans eget namn förekommit, eldar Rehn inte själv under. Han säger att Draghi ännu har ett drygt år kvar av sin mandatperiod.
– Knappast är det till skada för finländarna om det förekommer finländska namn (i spekulationerna), men jag kommenterar inte det desto mer utan fokuserar nu på arbetet på Finlands Bank och att påverka i ECB:s råd.