Trump trumpetar som en elefant i FN:s porslinsbutik

Vad ska FN vara och göra då nationalismen sprider sig, USA under Trump soloåker och de gemensamma målen tonar bort?

FN:s 73:e generalförsamling har pågått hela veckan. Statschefer från världens alla hörn har träffats och hållit tal i FN-högkvarteret i New York. Stämningarna i världen talar sitt tydliga språk om att en organisation som FN behövs mer än på länge, men samtidigt har svårigheterna för FN att göra sig hörd ökat. Orsakerna är desamma, nationalismens utbredning och ett minskat engagemang för globala och gemensamma intressen på flera håll.

Det finns enorma utmaningar, det må sedan gälla klimatförändring, flyktingar, terror, fattigdom eller konflikter som hotar eller redan pågår. Så länge det inte finns andra forum av FN:s kaliber så är det av största vikt att FN:s roll och position bibehålls och högaktas.

Den färska generalsekreteraren Antonio Guterrez driver på en reformagenda för fred, utveckling, samarbete och administration. För att lyckas krävs mer resurser, men då budgeten tvärtom minskar så är även den ekvationen svårlöst.

Det blir inte lättare av att centrala medlemmar inte litar på varandra. Bristen på tillit är kanske det största hindret för att FN ska fås att fungera bättre. Dessutom är förväntningarna på FN så olika bland alla 193 medlemmar.

USA är i en nyckelställning för att FN ska vara framgångsrikt också i framtiden. I sitt tal inför generalförsamlingen inledde president Donald Trump med att skryta om vad hans administration har fått till stånd. Det fick salen att bryta ut i ett skratt, men inte för att Trump var rolig, närmast för att han är så otrolig.

I övrigt koncentrerade sig Trump främst på kärnenergiavtalet med Iran som han ensidigt drog USA ur för några månader sedan. Samtidigt återupptogs sanktionerna mot Iran, något som Trump anser att också de andra länderna som har undertecknat avtalet borde göra. I FN hotade han till och med dessa om de inte följer USA.

I säkerhetsrådet fortsatte Trump korståget mot Iran, men också Kina fick sig där en släng av sleven. Enligt Trump försöker Kina påverka det förestående kongressvalet i USA så att hans republikaner ska förlora. Kineserna avvisade genast beskyllningarna, som Trump inte preciserade på något sätt.

Att Trump saknar takt och ton har vi vetat redan länge. Han tycks också strunta i vilket forum han uppträder i och vad som är comme il faut att säga eller ta upp där. Det är Trump och USA som gäller, allt annat verkar han anse sig kunna strunta i.

Trumps tankevärld ligger långt från grundtankarna bakom FN, så det är inte så konstigt att den amerikanska presidenten agerar som en elefant i en porslinsbutik då han rör sig och uttalar sig i FN:s rum och salar.

Internationella och multilaterala avtal är enligt Trump till för att brytas om de inte fyller hans krav på hur en deal ska se ut för att gynna USA.

USA har alltid varit den största garanten och ekonomiska bidragsgivaren till FN. Med Trump vid spakarna hotas FN mer än tidigare av att förlora sin roll och tyngd i världspolitiken. Trump såg till att USA i somras lämnade FN:s råd för mänskliga rättigheter och finansieringen av flera andra FN-organ har avbrutits.

Säkerhetsrådet är i dag inte ett organ som fungerar som önskat. Då de permanenta medlemmarna har vetorätt fås i praktiken aldrig resolutioner till stånd i de riktigt heta frågorna. Det är alltid någon som lägger in sitt veto.

Möjligheterna till konfliktlösningar och fred får ge vika för maktpolitik och vetostaternas egna intressen. Säkerhetsrådet kan inte agera eller ens ena sig kring fördömanden då varje medlemsland med vetorätt har sin intressesfär och tillsammans täcker de i praktiken hela världen.

För att rådet skulle få en större betydelse för världsfreden bör det ske någon förändring, men ingen vill ge ifrån sig nuvarande makt.

En gång i tiden trodde många att FN skulle kunna förändra världen. Det visade sig vara svårare än väntat och just nu förefaller det i det närmaste omöjligt. Men det är fel att ge upp, FN är värt fortsatta ansträngningar.