Hjälp dygnet runt för dig som bor hemma
Personalen på Stellas trygghetstelefonjour har hört det mesta. Kontrollsamtal, felringningar och toabesök hör till vardagen men även äldre kunder som fallit och inte kan ta sig upp eller dementa personer på vift sysselsätter dagligen. Då tillkallas hemvårdspersonal,
anhörig eller Stellas egen trygghetshjälpare. Jag träffar närvårdareTaina Sutinen klockan sju på morgonen i Stellas trygghetstelefonhögkvarter i Sockenbacka i Helsingfors.Taina är en så kalllad trygghetshjälpare, en person som rycker ut för att hjälpa då något akut hänt hemma hos en kund och ingen annan hinner på plats.Tainas tolvtimmarsskift har börjat halv sju och hon avlöser sina kollegor som haft nattskift med flera utryckningar.
– Främst handlar det om att hjälpa kunder som fallit och inte kan ta sig upp för egen maskin. De flesta är i dåligt skick och många är dementa, berättarTaina.
Den brådaste tiden är morgonnatten och gryningen.
– Äldre personer vaknar ofta tidigt och eftersom de bor ensamma så är vi ofta de enda som kan hjälpa då det hänt något. Därför har de fått trygghetstelefon.
DåTaina åker på utryckning har hon alltid med sig nyckel till kundens bostad samt en tung och välutrustad förstahjälpsväska.Alla trygghetshjälpare är utbildade närvårdare.
–Vi är till för att kunna bistå med så kallad icke brådskande första hjälp. Om läget är akut, vid till exempel bröstsmärtor, skickar vi alltid en ambulans direkt då vi tagit emot samtalet.
Taina är rutinerad och trots sin petit uppenbarelse mycket stark.
– Kunden frågar ofta att ”hur ska en sådan liten flicka orka med mig”, men jag lyfter med god teknik även tyngre kunder, sägerTaina med ett skratt.
I utryckningsbilen finns också fem stöldsäkra nyckelskåp. De innehåller nycklar till kunderna iVanda.Orsaken till detta är avstånden.
– Om man råkar vara på utryckning och får ett nytt larm så är det snabbare att åka direkt utan att åka via huvudkvarterets nyckelrum och hämta den specifika nyckeln. Det sparar avsevärt mycket tid.
Tolvtimmarsskiftet låter en aning tungt men är något som de flesta önskar eftersom man då har längre ledigheter mellan varven. De första två timmarna avTainas skift har hittills varit lugna utan utryckningar. Då hoppar hon in på trygghetstelefonjouren i larmcentralen.
HUR FUNGERAR ALLTIHOP?
Kunden har ett trygghetsarmband på sin handled, med säker fastsättning, eller runt halsen. I hemmet finns en ”box” med stark högtalare som fungerar som en telefon. Då kunden trycker på den röda knappen så kopplas samtalet omedelbart till Stellas larmcentral i Sockenbacka.Där svarar jourpersonalen,fem personer dagtid och tre på natten, dygnet runt varje dag. Personalen utreder situationen genom att ställa de rätta frågorna.Har kunden fallit rycker trygghetshjälparen ut, kan kunden inte själv ta sig till toaletten så meddelas hemvården.Vissa kunder har förutom hemvårdare även anhöriga som kontaktpersoner.
– Samtalen är korta och koncisa och varar i snitt 60 sekunder. Efter samtalet skrivs en kort rapport. Kundens uppgifter, sjukdomar och samtalshistoria syns direkt i datorn då personen ringer, berättar Kaj Ignatjew som är operativ chef på Stellas trygghetstelefon.
Jag sitter med Marika Niemi som jobbar på trygghetstelefonjouren och lyssnar på samtalen som kommer allt från Rovaniemi till Alavieska.Alla samtal från hela landet går via Sockenbacka.
–Turvapuhelin,svarar Marika då inkommande samtal blinkar i rutan.
Den första kunden säger ingenting så Marika sänder en trygghetshjälpare för att kolla läget.Den andra är rullstolsburen och behöver hjälp till toaletten. Den tredje ringer av misstag. Den fjärde ringer sitt månatliga testsamtal tillsammans med hemvårdaren. Den femte behöver komma från sängen till toaletten.Den sjätte är en kund som lider av demens som öppnat dörren och således slagit igång dörrlarmet. Kunden är på väg ut för någon har sagt att bostaden måste säljas. Kunden minns inte att hemhjälparen nyss gjort sitt besök och ber med uppgiven röst att hemvårdaren ska komma.
– Utan oss har många äldre ingen. Många äldre vill bo hemma så länge som möjligt och då är det bra med trygghetstelefon.
Marika utreder med en ängels tålamod vad personerna vill, säger tröstande och uppmuntrande ord och önskar alla en trevlig fortsatt dag.De flesta samtal är enkla att åtgärda medan det sjätte samtalet från den dementa stannar i minnet.
– Jag tar absolut inte med mig jobbet hem.Man måste nog ha en karaktär som klarar detta annars går man sönder om man sörjer alla åldringar som bor ensamma hemma.Man får heller inte bli cynisk och för kall, man får inte tappa empatin.
En bra dag för Marika är då hon lyckats lösa en prekär situation och kanske till på köpet får positiv feedback.
TRYGGHETSKLOCKA
En rörlig kund som behöver extra trygghet utanför hemmet rekommenderas att, istället för den vanliga trygghetstelefonen med armband,skaffa en trygghetsklocka med GPS. Det är ett snyggt armbandsur som fungerar både som trygghetstelefon och GPS-lokaliseringsenhet.
–Trygghetsklockan alarmerar automatiskt då personen går över den på förhand bestämda gränsen.Den kan även kopplas direkt till en anhörig, berättar Kaj Ignatjew.
Man kan också tala direkt i klockan precis som James Bond.
– Då vi får larm från en trygghetsklocka kopplas det direkt upp en karta på skärmen så vi ser var personen rör sig. Ibland ser vi att personen rör sig med hög hastighet,då är det oftast så att personen är på utfärd i bil med en anhörig och helt enkelt glömt bort att meddela oss.Andra gånger är det dementa personer som satt sig på en buss,berättar Marika.