EK: Fler reformer behövs för att höja sysselsättningsgraden
Finlands Näringsliv EK har stakat ut sex reformer som nästa regering behöver genomföra under sina två första år. Målet ska vara en högre sysselsättningsgrad.
– Finlands sysselsättningsgrad måste upp till 75 procent under nästa regeringsperiod.
Det säger Ilkka Oksala, direktör för arbetslivsfrågor vid branschorganisationen Finlands Näringsliv EK. Han jämför med de andra nordiska länderna där den offentliga servicen är på samma nivå som i Finland men där sysselsättningsgraden är högre.
– Vi vill att Finland är en nordisk välfärdsstat även i framtiden. Men det förutsätter att den positiva utvecklingen av sysselsättningsgraden fortsätter, säger Oksala.
Finlands sysselsättningsgrad har under nuvarande regering stigit till 72 procent. Men en ökning med ytterligare tre procentenheter kräver att nästa regering vidtar åtgärder som gör att det lönar sig att arbeta, säger Oksala.
Många problem att lösa
Den stora utmaningen är att jobben och arbetskraften inte hittar varandra, säger Oksala.
– Ett av problemen är att arbetskraftens kunnande inte möter arbetsmarknadens behov, ett annat att jobben och arbetskraften finns på olika håll i landet, säger Oksala och tillägger att EK snart kommer att presentera sin syn på hur de problemen kan lösas.
Andra problem är att många personer hamnar i situationer där bidragssystemet gör att det inte lönar sig att ta emot ett jobb och att man av olika orsaker hamnar i ett utanförskap ur vilket det är svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, säger Oksala.
Till de två sistnämnda problemen presenterade Oksala i går de lösningsförslag som EK tagit fram.
Större och mindre reformer behövs
Bland förslagen finns en reform av systemet med inkomstrelaterad dagpenning. EK föreslår bland annat att den tid som man får inkomstrelaterad dagpenning förkortas med 50 dagar. Man vill också gradera stödet så att det minskar ju längre tid man är arbetslös.
– Vi tror att incitamentet att skaffa arbete stiger när man närmar sig den punkt där stödet ska ta slut, säger Oksala som motivering till förslaget.
EK vill också sänka skatten på förvärvsinkomster för låginkomsttagare genom att höja avdraget för förvärvande av inkomst.
Vidare vill man slå samman det allmänna bostadsbidraget med utkomststödet.
– Kombinerat med det hoppas vi att regeringen utreder huruvida nivån på bostadsstödet kunde definieras enligt medelnivån på hyror för pendlingsområdet, säger Oksala.
EK föreslår också en sänkning av dagvårdsavgifterna från nuvarande 154 euro till 130 euro i månaden.
– Nästa regering bör också komma till skott med reformen av systemet för familjeledigheter, säger Oksala och betonar bland annat vikten av att förbättra kvinnornas position på arbetsmarknaden.
Som den enskilt största reformen vill EK se en satsning på 300 miljoner euro för att hindra att arbetslösa och deras familjer hamnar i ett utanförskap som gör det svårt att återgå till arbetslivet.
– Vi vill bland annat att femåringar får gå i förskola och uppmuntra småbarnspedagogiken att bättre identifiera och stödja de barn som löper risk för att hamna i ett utanförskap, säger Oksala.
Enligt EK krävs tätare samarbete inom kommunerna och mer personal inom socialtjänsten.
– Vi hoppas att nästa regering vidtar de åtgärder som behövs under sina två första år, eftersom erfarenheten visat att en regering alltid är som mest slagkraftig i början, säger Oksala.
SPT/ARI SUNDBERG