Stubb vill ha mäktigaste posten i EU
Europeiska värderingar och vikten av att försvara dem står i fokus när Alexander Stubb meddelar att han vill bli EU-kommissionens nästa ordförande. Den främsta motkandidaten är från EU-stormakten Tyskland, och Stubb medger att styrkeförhållandet är en utmaning.
Finländska Alexander Stubb vill bli EU-kommissionens följande ordförande. På presskonferensen där han offentliggjorde sin kandidatur förde han fram sina målsättningar i tre punkter. En av dem är att bemöta den växande populismen genom att lyssna till folks oro.
– För mig är beslutet enkelt. Det handlar om värderingar. Jag tror att europeiska värderingar är under attack, utifrån den europeiska unionen, inifrån unionen och inom vår grupp, sade Alexander Stubb när han meddelade att han kandiderar för att bli den konservativa partigruppen EPP:s så kallade spetskandidat.
Den största gruppens spetskandidat blir, enligt systemet som infördes 2014, EU-kommissionens ordförande – och i det förra Europarlamentsvalet var EPP störst.
EPP röstar om sin kandidat på sin kongress i Helsingfors om en dryg månad.
Stubb är för tillfället vice ordförande för den europeiska investeringsbanken EIB. Han var Europaparlamentariker 2004–2008 och har i Finland varit finans-, utrikes- och statsminister.
Stubb offentliggjorde sin kandidatur i Strasbourg på tisdagseftermiddagen. Han inledde på tyska, talade franska, engelska, sade några ord på svenska och avslutade med att lära deltagarna i presskonferensen finska ”kiitos”.
Likaså på typiskt Stubb-vis presenterade han tre motiveringar till varför han vill bli kommissionsordförande.
Den första gäller just värderingarna. Han talar om mänskliga rättigheter, rättsstaten, jämlikhet, frihet och liberal demokrati som det som utgör fundamentet för unionen.
– I kampanjen kommer jag att göra det klart att vi inte kan ta det europeiska projektet vidare utan dem.
Värderingarna är, enligt honom, hotade inte enbart från USA, Kina eller Ryssland utan även från medlemsländer som Polen, Italien och Ungern.
Krama ihjäl?
Stubb talar också för att han vill se fler statschefer och regeringar som arbetar för Europa än emot, och slutligen – som en tredje punkt – berättar han att han under veckorna fram till att spetskandidaten väljs, tänker bemöta populism ”men på ett pragmatiskt sätt”.
Han lyfter fram erfarenheter från Finland, där Sannfinländarna togs med i regeringen 2015 då också Stubb satt i den, och ger det som ett exempel på hur man ”kramar ihjäl populismen”.
Han säger att det är viktigt att ”lyssna på vad dessa människor har att säga”.
– Det finns en legitim rädsla som folk har som har att göra med migration, teknologisk eller digital revolution eller framtiden för arbete. Det är rädslor som måste bemötas innan det är för sent.
På en fråga svarar Alexander Stubb
att han vill se asylcenter längs unionens gränser, kombinerade med stärkt europeisk gränsbevakning. Han talar också för flyktingkvoter baserade på humanitära skäl.
När en italiensk journalist ber honom fördjupa synen på Italien, som Stubb nämner speciellt, säger Stubb att han är ”rätt orolig över debatten i Italien just nu”.
– Om vi börjar se ett betydande land som Italien, som alltid har funnits i hjärtat av Europa, glida ifrån, tror jag det kan bli en existentiell kris, säger han och hänvisar till den populistiska regeringen i landet där främlingsfientliga Lega och den kontroversiella inrikesministern Salvini ingår.
Ny modell
Den nuvarande kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker är den första som valdes genom spetskandidatmodellen, spitzenkandidat.
Alldeles självklar är den inte. Bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron hör till kritikerna som menar att den inte möjliggör för de mest erfarna politikerna, som exempelvis sittande ministrar, att ställa upp eftersom den också kräver en kandidatur i parlamentsvalet.
Alexander Stubb försvarar däremot systemet och menar att det är demokratisk sätt att ta fram kommissionens ordförande, och vill att partigrupperna och parlamentet ska hålla fast vid det ”som överenskommet”.
Stubb har nu tagit ledigt från sitt arbete i investeringsbanken. Hans chanser anses ha förbättrats betydligt sedan fransmannen Michel Barnier, kommissionens brexit-förhandlare, nyligen meddelade att han inte ställer upp. Den enda motkandidaten nu är tyska Manfred Weber.
EPP:s nomineringstid går ut om två veckor. Europaparlamentsvalet hålls i maj, medan den nya kommissionen tillträder i november.