Helsingfors och Esbo: Allt är Siemens fel
”Om de som bygger kunde brevväxla, ringa, faxa och träffas – från verkstadsgolvet till höga chefer – så hur kan man i dag påstå att det inte fanns tillräckligt med information eller att efterklokhet är enkelt?”
Klockan 9 på morgonen kommer juristerna. Eller rättare sagt kommer pärmarna, och juristerna. För det är många svarta och blåa pärmar, pärmar i miljövänliga gröna kassar och andra pärmar i nästan olagligt stora kabinväskor. För en stund staplas allt vid dörren till sal 516 i Helsingfors tingsrätt. Den här första morgonen är Trafikverket HST:s och metrobolagets representanter tre medan Siemens radar upp dubbelt så många människor med djup kunskap om avtal och teknik.
Helsingfors och Esbo får börja. Enligt dem är Siemens boven i dramat. Det framgår så fort datorerna käpps på och juristerna får ordet, men också alldeles i slutet av beställarens första plädering. Då har det gått mer än fyra timmar.
Rättegången om den förarlösa metron känns i väljarnas plånbok men städerna finslipar också nya ekonomiplaner för de kommande åren. Västmetron tampas fortfarande med tekniska problem och bilhandeln känner av en framgång. Dessutom kommer krav på stora ersättningar. Det är möjligt att Helsingfors och Esbo måste betala Siemens 175 miljoner euro. Städernas ersättningskrav är 200 miljoner euro. Metropengarna, säger stadsdirektörer som HBL talat med, tas från samma kista som anslagen för lekparker och idrottsplatser.
Vad var det som hände?
De tekniska detaljerna om ström, bromsar, nya datorer och så vidare är många. Kort sagt började det mesta gå snett redan sommaren 2010, säger Helsingfors stads trafikverk HST med hänvisning till brevväxlingen med det internationella storbolaget Siemens. Då fanns de första felmeddelandena i form av reklamationer och det var Siemens som larmade.
Enligt Siemens handlar det mest kritiska i tvisten om metrobanans säkerhet.
En utomstående baxnade redan då över parternas förmåga att gräla och samtidigt säga offentligt att projektet löper bra. Märkligt var också de förtroendevaldas sätt att gå vidare och bevilja nya anslag. Om de som bygger kunde brevväxla, ringa, faxa och träffas – från verkstadsgolvet till höga chefer – så hur kan man i dag påstå att det inte fanns tillräckligt med information eller att efterklokhet är enkelt? Arbetsgrupper, direktioner, styrelser och slutligen stora delar av stadsfullmäktige i Esbo och Helsingfors kan inte hävda att de inte kände till problemen. Det är klart utifrån rättegångshandlingar men det framgår också till exempel av de offentligt tillgängliga dokument som fanns för snart 10 år sedan.
Som HST och metrobolaget ser det är det Siemens fel att avtalet om metrobanans automatisering sades upp i januari 2015. Siemens tycker förstås annorlunda.
Vem visste vad?
Enligt Trafikverket HST och metrobolaget förstod Siemens vad allt upphandlingen betyder. Detta dubbelkollades 2007–2008, säger HST nu med eftertryck. En fråga som Siemens ställer är om köparen förstod vad den ville göra? Avtalet gällde gamla tåg och en gammal bana som skulle byggas om. Också det nya banavsnittet skulle förses med förarlösa tåg. Och vad gäller de gamla tågen var det frågan om en världspremiär, vilket också gjorde biträdande stadsdirektören Pekka Sauri glad.
Sedan sjöng faxen också. En kväll på redaktionen handlade det om en halvautomatisk variant, ett annat veckoslut om ett avtal om att först bygga klart och sedan skriva nya avtal. Paniken spred sig. Byggandet av västmetrons korta perronger fortsatte som om det förarlösa tåget och de kortare tågen en dag skulle komma.
Bland övriga vittnen som hörs i Helsingfors tingsrätt från och med den 30 oktober finns två stycken Matti. Den ena, Matti Lahdenranta, var vd för Trafikverket HST och den andra, Matti Kokkinen, var vd för Västmetrobolaget. Lahdenranta är i dag fristående trafikkonsult och Kokkinen teknisk direktör i Vichtis. Också den tyska professorn Jörg Schütte, som HBL försökte nå men aldrig fick träffa, finns bland vittnena i rättegången. Enligt tidningens uppgifter hjälpte han köparen att ta fram ett sådant upphandlingsavtal som Siemens kunde godta och bistod projektet också i övrigt med kunskap. Av dem som inte finns på listan över vittnen är bland andra den nuvarande arbetslivsexperten Pekka Sauri, som enligt sig själv var ytterst ansvarig för automatmetroprojektet, och tidigare chefen för HST:s metrotrafik Tapio Hölttä.