Nationaloperan existerar inte bara för en inre krets

NATIONALOPERAN Kritikern Wilhelm Kvist fördömer Nationaloperans konstnärliga linje i sin recension (HBL 28.9). Enligt honom är populära repertoarval kalkylerande, och motiveringen är att maximera publiciteten och flirta med nya publikgrupper.

Kvist har på ett sätt rätt i detta.

Varje repertoarbeslut är noggrant övervägt. Att locka ny publik och sänka tröskeln för det första besöket är ett av de strategiska målen som vår styrelse har fastställt. Just därför inkluderar vi i Nationaloperans repertoar då och då även verk som avviker från vår standardrepertoar.

När det gäller valet av dessa verk har vi också lyckats med vårt mål.

En tredjedel av de 75 000 personer som såg musikalen Fantomen på operan var förstagångsbesökare. Jag fick många meddelanden om att upplevelsen hade varit givande och förfrågningar om vilken föreställning som vore lämplig att välja för nästa besök. Kritikern hänvisade kanske också till den populära Circopera när han talade om jippon och spektakel? Både Circopera och Indigo var slutsålda föreställningar och tittarsiffrorna för strömningen var rekordhöga.

Varför beställde vi alltså operan Sanatorio Express?

Nationaloperan har tyvärr sällan möjlighet att turnera i landskapen. Verken som uppförs på huvudscenen är uteslutna redan med tanke på dimensionerna och de tekniska kraven. Vi beställde en komisk operarevy som delvis genomförs i samarbete med lokala orkestrar i syfte att turnera med den.

Det lönar sig inte att framföra en opera för tomma salar. Vi var glada över att Sanatorio Express nådde över nyhetströskeln i så många medier. Upphovsteamet och det aktuella temat bidrog säkert till uppmärksamheten.

Kvist förundrar sig över varför man beställer verk av upphovsmän som inte har någon tidigare erfarenhet av att göra en opera. Iiro Rantala och Minna Lindgren är erkända upphovsmän i sina egna genrer. Situationskomik, musikaliskt spex, verbal akrobatik och andra buffoelement är bekanta från deras tidigare arbeten.

Nya infallsvinklar väcker nyfikenhet. En extra föreställning av Sanatorio Express ordnades i Almisalen på grund av den stora efterfrågan. Premiärpubliken var ivrig och engagerad i föreställningen och det föll mig aldrig in att de skulle ha varit drogade eller mutade, som Kvist misstänkte.

Kvist ondgör sig över att en opera beställs av ”outsiders” och inte av ”insiders”. Vi existerar inte enbart för en inre krets, utan vi bör vara öppna och redo att ta emot intryck också utanför etablissemanget.

Nationaloperan kommer även i fortsättningen att erbjuda sina kunder ett mångsidigt program. Under säsongen gör vi cirka tio operaproduktioner, från klassisk operarepertoar till framstående verk från 1900-talet och uruppföranden av ”insiders”. Då och då inkluderar vi också populära infallsvinklar i säsongen.