Så ändrades grundlagen på bara några minuter
Med rösterna 178–13 godkände riksdagen brådskande ordning
En grundlagsändring ska bana väg för underrättelselagarna, och i ett sällsynt förfarande förklarade riksdagen ändringen brådskande. I vanliga fall ska en grundlagsändring vila över val och godkännas av två olika riksdagar i följd.
Ändringen gäller skyddet av privatliv. Så här ser den gamla och den nya paragrafen ut:
10 § – DEN GAMLA TEXTEN
Genom lag kan bestämmas om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande frioch rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas. Genom lag kan också bestämmas om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång och säkerhetskontroll samt under frihetsberövande.
10 § – NY VERSION
Genom lag kan bestämmas om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas. Genom lag kan föreskrivas om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång, vid säkerhetskontroll och under frihetsberövande samt för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.
EU-kommissionär har redan länge varit ett drömjobb för Alexander Stubb (Saml), just nu vice vd för Europeiska investeringsbanken. Jyrki Katainen (Saml) snuvade honom på den första möjligheten för drygt fyra år sedan. Nu kommer följande chans. En dubbelchans eftersom han i första hand siktar på att leda hela kommissionen, i andra hand kanske bli Finlands följande kommissionär.
Stubb inledde racet på tisdagen genom att meddela att han ställer upp i kampen om att bli Europeiska folkpartiet EPP:s spetskandidat med sikte på ordförandeskapet i kommissionen. Det förutsätter sannolikt att EPP behåller positionen som största grupp i EU-parlamentet.
Stubb signalerar beredskap att aktivt kämpa för EU:s grundvärden – tolerans, jämställdhet, mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen. Han är redo att bekämpa nationalister men också lyssna på varför människor stöder populister och extremrörelser som ifrågasätter och undergräver dessa värden. Alexander Stubb vill som ordförande för EU-kommissionen leda kampen för fortsatt liberal demokrati och placera Europa i förarsätet för den demokratiska världen.
Det känns kanske otroligt att det här är huvudfrågor i en kampanj för EU:s kommissionsordförande, men det är en bild av läget i dagens Europa och därför i högsta grad en angelägen agenda.
Ingen kan beskylla Stubb för att inte vara engagerad i EU och kunnig i europeiska frågor. Han brinner för dem, så pass mycket att han aldrig hittade samma glöd för finländsk inrikespolitik under sin politikerperiod på hemmaplan. I EU är han på sin mammas gata.
Han är också en skicklig och modern kommunikatör som EU säkert kunde dra nytta av, inte minst i ett läge då unionen ifrågasätts och utmanas från alla håll, både utifrån och inifrån. Ja, utmaningar finns rentav inom Stubbs egen partigrupp EPP, där den ungerska premiärministern Viktor Orbáns Fidesz av någon ofattbar anledning inte visats på porten. Just nu finns en motkandidat till Stubb, den tyska EU-parlamentarikern Manfred Weber. Han saknar den breda politiska erfarenhetsbakgrund som Stubb har. En hel del talar för Stubb, men det räcker nödvändigtvis inte då motståndaren är EPP:s gruppledare i EU-parlamentet och själv är medlem i EPP:s största delegation, de tyska kristdemokraterna. Weber kommer dessutom från EU:s största land Tyskland och backas upp av förbundskansler Angela Merkel. Stubb får finna sig i utmanarens roll.
Den allra första ordföranden för EU-kommissikonen var tysk, men det är över 50 år sedan han satt på posten. Det talar för att Tyskland kan tyckas vara på tur. Men om man resonerar så gäller det att komma ihåg att kommissionen aldrig har letts av en person från något nordiskt land, men att det skulle väga tungt i EPP är tvivelaktigt.
Om en dryg månad håller EPP partikongress i Helsingfors för att välja spetskandidat. Hemmaplansfavören för Stubb kommer knappast att fälla avgörandet.
Om Stubb inte blir EPP:s spetskandidat finns det en chans till för honom att få plats i kommissionen. Han kan få en vanlig kommissionärspost. Det kräver enligt den praxis som uppstått i Finland att hans parti, Samlingspartiet, blir största parti i riksdagsvalet i april och att Stubb inte i partiets interna kommissionärskamp petas av någon. Det finns nog ingen samlingspartist som har mer kompetens för jobbet, men bland hans partikamrater och bland många andra finns säkert de som anser att det kunde vara dags för den första kvinnliga kommissionären från Finland.
Traditionen att det är riksdagens största parti som mer eller mindre enväldigt kan utse Finlands kommissionär borde för övrigt frångås. Kommissionären ska inte driva Finlands intressen i kommissionen, än mindre det egna partiets. Att det trots det är riksdagsvalets vinnare som bestämmer vem som blir kommissionär är inget annat än maktpolitik.