Tolerant diskussionskultur skulle öka allas inlärning och förståelse

DEBATTKLIMAT Sirkka-Liisa Anttila lyfter fram en viktig sak då hon beskyller de rödgröna och universiteten för att vara intoleranta i diskussionen om till exempel invandring. Det som inte lyfts fram i HBL:s artikel (16.9) är att de som motsätter sig invandring gör sig skyldiga till samma sak; gaddar ihop sig med likasinnade och namnger motståndarna med nedsättande benämningar. Vad kunde denna utbredda intolerans för avvikande åsikter ha att göra med ur ett närmast psykologiskt perspektiv?

Vi lever i en allt mer komplicerad värld, som präglas av mångfacetterade samhälleliga problem vars lösningar sällan är lättförklarade. Frågor som blir känsloladdade och väcker starka åsikter hos var och en. Som exempel kan man lyfta fram de nyligen diskuterade frågorna om vegetarisk kost i försvarsmakten och invandring. Det är ofta svårt att skapa moget övervägda åsikter om saker som är väldigt invecklade om man inte råkar vara väldigt insatt i det specifika ärendet som diskuteras.

Till exempel i diskussionen om vegetarisk kost är den överlägsna majoriteten lekmän utan en utbildning i kostlära. Vissa människor har starka klimatvärderingar och för dem är allt vad man kan göra för att skydda miljön väldigt viktigt. De tänker kanske att det är frågan om ifall mänskligheten skall kunna överleva i dess nuvarande form eller inte. Då väcker miljöfrågor väldigt starka känslor, för överlevnadsinstinkten är människans starkaste motiverande kraft. Andra förnekar eller förringar den globala uppvärmningen, kostens påverkan på utsläppsnivån eller åtminstone dess personliga ansvarssynpunkt. För dem är det kanske mera fråga om att inte vilja bli skuldsatt för att äta sin biff, som de alltid har fått njuta av skrupelfritt.

Ett annat exempel om en svår, samhälleligt aktuell fråga är invandring. Diskussionen blir ofta polariserad mellan värderingar som i den ena ändan starkt vill hjälpa människor i nöd, och i den andra på att få bevara samhället i dess nuvarande form. Ifall den ena ser kulturens eller den personliga ekonomin hotad kan detta väcka en överlevnadsinstinkt i formen av en ”fight, flight, freeze”-reaktion. I en sådan känsloreaktion kan det vara svårt att föra en saklig och rationell argumentation med en person av en motsatt synpunkt, då den andra parten upplever ett så starkt medvetet eller omedvetet hot.

Det som ytterligare ökar den emotionella kopplingen till samhälleliga frågor är att många fenomen nuförtiden, som sagt, är komplicerade. Inom psykologin har man påvisat att när saker och ting blir komplicerade blir människans inställningar och förhållningsätt mera emotionella än rationella. Då folk blir mera känslostyrda tenderar även deras impulsivitet och intolerans att öka.

Det finns många andra orsaker varför intoleransen och impulsiviteten har ökat under de senaste åren: digitalisering, betoning på underhållning och det ökade tempot i många delar av vårt samhälle.

När saker och ting blir komplicerade blir människans inställningar och förhållningsätt mera emotionella än rationella. Då folk blir mera känslostyrda tenderar även deras impulsivitet och intolerans att öka.

När positiva eller negativa synpunkter förstärks i de egna umgängen och forumen, bland annat sociala medier, polariseras synpunkterna ytterligare, och den egna identitetsuppfattningen blir mera intolerant mot det som representerar ”den andra gruppen”.

Olika grupperingar har sedan olika katastrofscenarior (global uppvärmning, massinvandring) där de som inte delar det egna katastrofscenariot orsakar någon typ av panik. Populistiska politiker kan sedan utnyttja människors trygghetsbehov genom att upprepa hotbilderna som sedan upplevs som mera verkliga (masspsykologi).

En känslostyrd debattkultur som bygger på identitetsmarkörer och förutfattade åsikter om den andra i form av glåpord skadar vår mänskliga värdighet i att kunna lyssna och lära oss av varandra. Det går även emot idén om ett demokratiskt samhälle, som bygger på en inkluderande och förståelig diskussionskultur. En saklig och tolerant diskussionskultur skulle garanterat öka allas inlärning och förståelse för att kunna fatta de bästa möjliga besluten i mångfacetterade och komplicerade frågor.

Medier som fokuserar allt mer på underhållande innehåll är i en central roll när det gäller att förse folket med fakta och redskap för analys för att öka förståelsen som underlag för demokratiska val och beslut.