Finansministrarna har en nyckelroll i klimatarbetet

KLIMATET Sommarens skogsbränder i såväl Sverige som Finland, har på ett nytt sätt gjort det uppenbart att klimatförändringen även berör oss i Norden. För att trygga vår livsmiljö måste vi märkbart och allt snabbare minska på utsläppen av växthusgaser. Klimatarbetet kostar, men det har senast nu blivit självklart att det blir mycket dyrare att inte göra någonting alls.

För att göra hoppet till en allt mera resurssmart och koldioxidneutral ekonomi så smidigt som möjligt måste de nödvändiga förändringarna i vår ekonomi göras på ett klokt, förutsebart och kostnadseffektivt sätt.

Koordineringen av denna samhällsförändring är en stor utmaning. Enligt min mening borde världens finansministrar därför ha en betydligt större roll i att dämpa klimatförändringen än den de har i dag. Vi har nämligen i vår verktygslåda ett sådant instrument som ingen annan person i samhällsekonomin har – statsbudgeten. Genom beskattningen kan vi inverka på olika aktörers beslut och med hjälp av budgeten kan vi styra den offentliga sektorns penningflöde till olika ändamål. Statsbudgeten är i grunden ett verktyg för ekonomisk styrning till ett värde av flera miljarder euro.

Låt mig ge ett exempel. Finland har varit en pionjär i att prissätta utsläpp. Vi var ett av de första länderna i världen att införa en kolskatt, redan 1990. Skatter på koldioxidutsläpp styr mot en användning bränslen som orsakar mindre utsläpp. Systemet är simpelt, kostnadseffektivt och förutsebart för de konsumenter och företag som är föremål för skatten.

Vår uppfattning är att de skador som en viss förorenande verksamhet orsakar ska inkorporeras i priset på den slutliga varan eller tjänsten som orsakat utsläppen. Vi gör det som vi vill minska på dyrare. Det fungerar som ett marknadsekonomiskt incentiv för att utveckla grönare lösningar.

Jag ger ett annat nyare exempel. Min budgetproposition för 2019 strävar efter att identifiera beröringspunkterna mellan hållbar utveckling och de olika budgetanslagen i de beskrivningar per förvaltningsområde som ingår i budgeten. Finland har alltså infört principerna och våra mål för hållbar utveckling i statsbudgeten. Första gången gjordes detta 2018. Nu har konceptet vidareutvecklats.

Ett nytt element i budgetpropositionen för 2019 är en separat analys som fokuserar på hur de olika budgetanslagen konkret förhåller sig till målet om ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. I analysen bedöms vilka budgetanslag som gynnar våra mål inom klimatarbete, bioekonomi, cirkulär ekonomi, cleantech och hållbara offentliga upphandlingar.

Budgeten strävar efter att noggrant granska effekten av internationella miljöavtal och internationellt utvecklingssamarbete. I budgetöversikten granskas närmare

Ett nytt element i budgetpropositionen för 2019 är en separat analys som fokuserar på hur de olika budgetanslagen konkret förhåller sig till målet om ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland.

även vissa viktiga skatteintäkter som är betydelsefulla med tanke på målsättningen för ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. Dessutom analyseras hur målet förhåller sig till det internationella Agenda 2030-programmet.

Idéer om hur hållbar utveckling allt bättre skulle kunna beaktas i statsbudgeten har tagits fram i samarbete med tjänstemän, intresseorganisationer och icke-statliga organisationer. Arbetet är ännu inte färdigt, utan vi vill vidareutveckla konceptet om en budgetberedning som bygger på hållbar utveckling så att det blir ett effektivt verktyg för att motarbeta klimatförändringen.

Verktyget har redan nu väckt omfattande internationellt intresse. Jag tänker presentera verktyget i större utsträckning nästa vecka då jag fungerar som ordförande för Världsbankens och IMF:s årsmöte på Bali. Finland är ordförande för dessa organisationers förvaltningsråd i år.

Att sammankoppla målen för hållbar utveckling med statsbudgeten är ett ambitiöst uppdrag. Det kräver ett vidsträckt kritiskt granskande av statsförvaltningens processer och en utveckling av dessa i brett samarbete med olika parter. Det är viktigt att ta ett steg i taget på vägen mot en modell som lämpar sig för ett specifikt land.

Ett av följande konkreta steg som bearbetas vid Finansministeriet är att undersöka hur ett mera fenomenbaserat grepp kunde införas i förvaltningens interna effektivitetsmål och budgetering. PETTERI ORPO finansminister (Saml)