Gamla och nya vitsar
Guss Mattsson har alltid varit min idol när det gäller kåserier. Hans skriverier är oöverträffade än i dag, enligt min åsikt. Jag läser honom fortfarande, jag är lycklig ägare till hans första samlade kåserier. Hans ordvitser roar mig ständigt.
Ett exempel: Barnen ber pappa berätta en saga när man sitter vid matbordet. Pappa Guss pekar i tur och ordning på det dukade bordet och berättar kort och koncist: ”Hon gafflade med en annan, han knivade honom. Då tog hon skedvatten, men han, den asjetten, gifte om sig och fick en tallrik barnskara. Folk sade att det var karrott”. Skedvatten var förresten ett gammalt namn på salpetersyra.
Häromdagen såg jag på det svenska programmet Fråga Lund, där en panel av glada forskare besvarar folks omöjligaste frågor. En vetgirig gosse frågade om man visste något om den första vitsen. Svaret var; jo, den finns nedtecknad på en lerplatta från det gamla Babylonien från 1500 före Kristus och den löd: ”En ungmö fiser alltid i famnen på en man!”
Synnerligen folkligt, eller hur, men för mig belyste den de gamla babylonierna på ett nytt sätt. Hittills hade jag sett dem som ett gäng allvarliga herrar som redan då konstaterade att jorden var rund och planeterna rörde på sig. Nu ser jag dem sitta runt ett bord med vin- eller ölkrus och hör dem säga Den var god, hej Gilgamesh, här är en färsk lerplatta, skriv ner den så vi kommer ihåg den.
Från den vitsen går en rak linje till den jag också hörde i svensk tv. ”En äldre dam på landsbygden lät en snickare bygga henne ett nytt utedass. Sagt och gjort, men efter ett par dagar ringde hon och sade att hon inte kunde använda det, han måste komma och göra något, men vad felet var ville hon däremot inte tala om. Han kom, undersökte, men hittade ingenting. Hon insisterade och till slut stack han sitt huvud som var försett med ett yvigt skägg ned i hålet. Han såg ingenting, men när han drog upp huvudet sade han AJ! Hans skägg hade fastnat i en liten springa”!
Det finns värre, när jag häromdagen förstrött surfade på de svenska programmen såg jag följande rubrik: ”Tänk om man kunde få köpa fittsaft på burk”. Jag tappade omedelbart hakan och blev så förvirrade att jag surfade vidare, utan att se efter vad det var frågan om. Jag har en känsla av att så frisinnad är man inte på Yle trots alla humoristiska program.
Vits kan ju också ha betydelsen mening, så ni frågar väl vad det är för en vits med detta? Inte vet jag, det bara roade mig!