Här är risken för älgkrock störst
Slumpen spelar en stor roll vid älgkrockar. Men det går att minska på olycksrisken. Vissa vägar är farligare än andra.
Vi går in i den farligaste tiden för älgkrockar. Enligt statistik som försäkringsbolaget Lähitapiola sammanställt sker över hälften av älg- och hjortkrockarna från september till och med december. Allra farligast är november.
En älgkrock är mycket ovanlig för den enskilda bilisten. Enligt Trafikskyddet sker det cirka fem älgolyckor per hundra miljoner körda kilometer. Men konsekvenserna kan vara fatala. I fjol dog tre personer i de cirka 1 800 älgkrockarna i Finland. 145 personer skadades.
Hur kan man minska risken för sig själv? Här är några råd utifrån försäkringsbolagens och Trafikskyddets statistik.
1. Hastigheten är alldeles central i olyckorna. Nästan alla älgolyckor som leder till personskada (97 procent 2017) sker på vägar med en hastighetsbegränsning på minst 80 km/h. Risken att dö i en älgkrock stiger kraftigt med en ökning av hastigheten. Genom att sänka hastigheten får man mer tid att väja för älgen.
Mycket få olyckor som leder till personskada sker ändå på motorvägar. Det beror på att motorvägarna nästan alltid är skyddade av viltstängsel.
2. Älgkrockarna sker oftast under vissa av dygnets timmar. Det beror på en kombination av älgarnas och bilisternas beteende. Krockarna är allra vanligast klockan 7–9 på morgonen och klockan 17–20 när både bilisterna och älgarna är i rörelse. Timmen efter solens nedgång är den farligaste timmen.
Ser man bara på olyckorna som leder till personskada dominerar dygnets mörka timmar kraftigt. Över hälften av de här olyckorna sker i skymningen eller nattetid.
3. Älgkrockarna är ojämnt fördelade över landet. Det beror på att älgarna och bilisterna är ojämnt fördelade över landet. De älgtätaste områdena är utmärkta med trafikmärken. Att sänka hastigheten i dessa områden, särskilt under de timmar älgarna är flitigt i rörelse, minskar avsevärt risken för en farlig olycka.
Särskilt farliga vägsträckor i Nyland är enligt Trafikverkets statistik till exempel 51:an mellan Ingå och Karis och 25:an vid Vichtis.
I Egentliga Finland hör vissa vägavsnitt (Bjärnå) på vägen från Salo ner till Ekenäs till de farligaste.
I svenska Österbotten är riksväg 8 farlig på flera ställen. Risken är hög bland annat vid Kvevlax och mellan Ytterjeppo och Kovjoki.
4. När man väl är ute på vägen är det visserligen för sent att påverka jaktpolitiken. Jaktpolitiken som reglerar älgstammens storlek är ändå central för antalet olyckor. Hur stor älgstammen är korrelerar starkt med antalet olyckor. Älgstammen har försvagats under 2000-talet. Mellan åren 2012 och 2016 förstärktes stammen något och var efter den förra jaktsäsongen kring 90 000 individer. Under de senaste hundra åren har älgstammen varierat stort, från några tusen individer i början av 1900-talet till över 150 000 individer vid millennieskiftet.
När älgstammen var som störst vid millennieskiftet dog kring tio personer varje år i älgkrockar. När den under de senaste åren rört sig kring 100 000 har antalet förolyckade vissa år varit noll.