Flera misstänkta bakom bidöden
Har ett vanligt ogräsmedel något med massdöden bland honungsbin att göra? Kanske. Ny forskning visar att den i ogräsmedel mycket vanliga substansen glyfosat förändrar binas tarmflora så att de blir känsligare för infektioner.
Under hösten 2006 och våren 2007 drabbades Kanada och USA av massdöd bland honungsbin. Inte lång tid därefter kom oroande rapporter även från europeiska länder om ovanligt stora vinterförluster.
Därefter har rapporterna om minskat antal humlor och bin duggat tätt.
Vissa forskare menar dock att bilden av en global kollaps av bisamhällen är kraftigt överdriven. Sett till hela världen har antalet bisamhällen ökat de senaste decennierna. Men trots det finns en överdödlighet bland honungsbin som inte existerade för ett antal år sedan. Dessutom har arealen med grödor som behöver eller gynnas av pollinering ökat mångdubbelt mer än antalet bisamhällen.
– Bland honungsbina är det framför allt USA och Kina som har drabbats av detta, säger Joachim de Miranda, forskare med inriktning på bins hälsa på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Där sker odlingen mer kommersiellt och där finns ett mycket starkare tryck som stressar bina och gör samhällena mer känsliga, jämfört med Europa där en större andel är hobbyodlare som mer ser till hur bina mår.
Värdefulla befruktare
Bin är inte bara värdefulla för för- mågan att producera honung. Deras största potential har de som pollinerare, det vill säga befruktare av växter och träd som förökar sig genom blomning.
Fördelen med honungsbin, berättar de Miranda, är att det är ganska enkelt att dela upp ett bisamhälle i flera, för att på så sätt kompensera för en eventuell förlust av ett eller flera bisamhällen under vintern. Den stora förloraren, däremot, är de vilda bin som lever i naturen och som är viktiga för den biologiska mångfalden.
– De har minskat kraftigt i antal på senare år, säger han.
Precis som vi människor behöver bin bakterier i tarmen för att må bra. Joachim de Miranda Forskare med inriktning på bins hälsa
Tre möjliga orsaker
I dag är de flesta forskare överens om att orsakerna bakom bidöden är flera. En är det moderna och ofta ensidiga jordbruket. En annan är varroa, ett kvalster som ursprungligen kommer från Asien och som parasiterar på honungsbin.
En tredje möjlig orsak är glyfosat, den aktiva substansen i världens mest vanliga ogräsmedel.
Glyfosat dödar växter genom att det blockerar ett enzym som växterna använder för att syntetisera vissa av de aminosyror som växten behöver för att tillverka proteiner. Detta enzym finns dock inte hos människor och andra djur. Däremot kan vissa bakterier påverkas. Och nu visar forskning vid University of Texas i USA att bin som får i sig glyfosat får en förändrad tarmflora.
– Precis som vi människor behöver bin bakterier i tarmen för att må bra, säger Joachim de Miranda.
Fler dog
Enligt de amerikanska forskarna, som publicerar sina rön i Proceedings of the National Academy of Sciences, verkar det som om glyfosat minskar mängden av bakterien Snodgrassella alvi, vilket gör bina mer mottagliga för dödliga infektioner. Ett försök visade att av de hundratals bin som hade fått glyfosatmängder motsvarande dem som de får i sig i naturen, så överlevde bara 12 procent en infektion av bakterien Serratia marcescens, ett känt smittämne för bin, att jämföra med 47 procent av de ”glyfosatfria” bin som infekterades med samma bakterie.
Joachim de Miranda, som inte var inblandad i den aktuella studien, är dock tveksam till dess relevans för praktisk biodling. Detta eftersom de bin som hade matats med glyfosat levde lika länge som kontrollbina, även utan fullständig tarmflora. Det var först när de infekterades med serratiabakterier som överlevnaden försämrades.
– I naturen blir bin sällan infekterade med serratia i sådana mängder, säger han.