Li Andersson vill inte se några stormanövrar
”Ger en oklar bild av Finlands utrikespolitiska linje”
Vänsterförbundet ogillar skarpt att finländska soldater om ett par veckor ska öva krig tillsammans med Nato i Nordnorge och tycker att övningen ger en oklar bild av Finlands utrikespolitiska linje som militärt alliansfritt land.
– En risk med Natoövningar av det här slaget är att steget att Finland en dag skulle bli medlem av Nato blir kortare. Det vill vi inte, säger partiordförande Li Andersson.
När Finland under nästa regeringsperiod ska välja efterträdare till de nuvarande F/A Hornetjaktplanen, uppmanar Vänsterförbundet till återhållsamhet. Partiet tycker att det räcker med färre plan än vad försvarsmakten anser sig behöva.
I HBL:s partiledarintervjuserie berättar Andersson också om den folkbank som Vänsterförbundet har föreslagit. Folkbanken skulle vara en statligt ägd bank som erbjuder vanliga människor lån till lägre ränta än privata banker med vinstintresse.
Om ett par veckor startar den största Natoövningen sedan kalla kriget, Trident Juncture. Även det finska försvaret deltar när Norge utsätts för ett fiktivt anfall och får hjälp av de övriga alliansländerna enligt artikel fem.
– Vi har fått besked att Finland inte deltar i de delar av manövern som specifikt handlar om artikel fem, men för övriga länder kommer det att vara diffust vad Finland egentligen övar. Övningen riskerar ge en oklar bild av Finlands utrikespolitiska linje som militärt alliansfritt land. Det är problematiskt, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
Intressant att notera i sammanhanget är att Vänsterförbundets anhängare de senaste åren har blivit allt mer positiva till samarbete med Nato. Då Planeringskommissionen för försvarsinformation, PFI, för ett par år sedan undersökte finländarnas inställning till Nato förhöll sig 45 procent av Vänsterförbundets medlemmar ganska eller mycket positiva till att Finland samarbetar med Nato, medan 52 procent var kritiska.
Betyder det här att medlemskåren är mer öppen för försvarssamarbete än partiledningen? – Alla är överens om att Finland ska kunna delta i övningar och det är viktigt att vår försvarsmakt har den kunskap som behövs för att vara trovärdig. En risk med Natoövningar av det här slaget är att steget att Finland en dag skulle bli medlem av Nato blir kortare. Det vill vi inte.
Om tre år är det meningen att Finland ska stå värd för sin största militärövning sedan kalla krigets slut, en multinationell övning som försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) har tagit initiativ till. Vänsterförbundet skulle helst se att övningen inhiberas.
– Vänsterförbundet ifrågasätter om det är nödvändigt att en sådan övning ska ordnas. Övningen kommer att handla om hur Natos värdlandsavtal omsätts i praktiken och får därför stor betydelse för hur Finlands utrikespolitik tolkas.
Värdlandsavtalet går ut på att Finland lättare ska kunna stödja eller ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig.
Vänsterförbundet är för utökat militärt samarbete mellan Finland och Sverige men motsätter sig planerna på att utveckla EU i en militär riktning.
– För oss är det en principfråga att inte militarisera EU. Försvarssamarbetet med Sverige kan fördjupas, men inte så långt att länderna skulle bli beroende av varandras försvarsmakter ifall något skulle hända. Grundprincipen är att Finland ska ha ett eget trovärdigt försvar. Det är tryggt och också ur ett historiskt perspektiv en hållbar lösning för Finland.
Men samtidigt säger ni att försvaret inte får kosta så mycket. Hur går det ihop? – Förstås får det kosta, det kos-
tar hela tiden. Men vi ogillar att försvarsanslagen styrs av ett superindex som automatiskt betyder tillläggsanslag för försvaret, men inte för social och hälsovården eller för skolan. Det är orättvist.
Under nästa regeringsperiod ska Finland fatta beslut om sin dyraste affär genom tiderna då de nuvarande F/A18 Hornetplanen ska ersättas med modernare jaktplan. För tillfället håller försvarsmaktens experter på att sålla fram sin favorit bland fem kandidater. Men generalerna har inte sista ordet, utan det är nästa regering som bestämmer vilka plan Finland ska köpa.
Hur tungt ska försvarsmaktens åsikt väga då jaktplansbeslutet tas? – Förstås sitter de inne med viktig kunskap som man måste beakta, men det finns tidigare exempel från Finlands historia där försvarsmakten med tunga argument har gått ut och sagt att man absolut behöver stridshelikoptrar och andra typer av införskaffningar som i själva verket inte var så nödvändiga. Vi ifrågasätter storleken på anskaffningen (64 stycken) och tycker att sysselsättningsaspekten och det nordiska försvarssamarbetet är viktigt.
Menar du att Finland borde köpa sina plan från Sverige? – Vi har inte tagit ställning till land eller flygplanstyp, men det här är kriterier som ska beaktas.
Flygvapenkommendören Kim Jäämeri har kritiserat er tanke om att det räcker med färre plan och säger att han i så fall vill veta vilken del av landet som ska lämnas oförsvarad. Vad säger du till honom? – Han måste beakta att vi talar om en anskaffning som kommer att kosta tiotals miljarder euro. Visst ska vi kunna försvara landet, men flygvapnet ska inte dimensioneras utifrån att Finland ska föra ett anfallskrig eller något liknande.
Finlands militära planering utgår inte ifrån att Finland ska starta anfallskrig mot någon. Finland har endast försvarsplaner. – Jag förstår att försvarsmakten bara tittar på försvarsmaktens behov, men som politiker har vi ett ansvar att se till helheten och vilka följderna blir för de offentliga finanserna. Kan du namnge något område i Finland som flygvapnet kan låta bli att försvara? – Nej, det kan jag inte. Vi har inte sagt något exakt antal flygplan, men vi har sagt att vi ifrågasätter den tänkta storleken på anskaffningen.
För begränsningar av markköp
Efter den stora polisoperationen mot Airiston Helmi i Pargas har diskussionen om att begränsa möjligheten för utlänningar att köpa mark kring strategiskt viktiga områden tagit fyr.
Andersson tycker att det är bra att regeringen utreder en begränsning av köp av viktiga områden och säger att Vänsterförbundet är redo att stödja strängare kriterier för markköp.
– Det är helt okej för oss. Det har vi inget emot.
Hur ser Vänsterförbundets syn på Ryssland ut i dag? – Vänsterförbundet är ett av få partier i Finland som redan innan annekteringen av Krim kritiserade Putin och den ryska regimen som begränsar de mänskliga rättigheterna. Min företrädare Paavo Arhinmäki fick till och med kritik av andra partier för att han ”lade sig i interna ryska angelägenheter” när han var oroad över människorättsläget i Ryssland. Vi har varit konsekventa och kritiserar alla länder och regimer som för en politik som förtrycker de mänskliga rättigheterna.
anhängare säger att de inte skulle försvara Finland, vilket är större andel än bland de flesta andra partiernas anhängare. Varför är det så? – Vi har en tradition av fredspolitik som även tar sig uttryck i ett motstånd mot väpnad värnplikt men också mot internationell vapenhandel. Där är vi ganska ensamma i riksdagen. Ett faktum i dag är tyvärr att många förknippar fosterländskhet med en viss typ av exkluderande nationalism. Det är synd att vissa partier har skapat en så snäv bild av fosterländskheten att många inte vill befatta sig med den delen av fosterländskhet.
Kommer ni att socialisera service eller tjänster som högern har låtit privatisera eller lagt ut på entreprenad om ni kommer till makten? – Största delen av beslut av det slaget tas på kommunal nivå, eller möjligtvis i framtiden på regional nivå. Redan i dag ser vi att det finns en massa tjänster som man har återinfört i offentlig regi efter att först ha utlokaliserat dem. Ofta upptäcker man att servicen hade bättre kvalitet eller var billigare då till exempel kommunerna skötte den själv.
Li Andersson säger att partiet gärna skulle återinföra en stor del av tjänsterna inom äldreomsorgen i offentlig regi. Partiets första prioritet är att fälla regeringens vårdreform redan under den här valperioden. Skulle det gå så olyckligt att refor men godkänns före valet, försöker Vänsterförbundet riva upp beslutet eller reparera skadorna vid nästa regeringsförhandlingar.
Det är inte bara på vårdsidan Vänsterförbundet vill se mer offentligt ägande. I partiets målprogram för 2016–19 föreslår Vänsterförbundet att det grundas en folkbank. HBL ber Li Andersson förklara vad folkbanken behövs till.
– Folkbanksidén handlar om att Finland skulle ha en statligt ägd bank som erbjuder lån till lägre ränta än de privata bankerna som har ett vinstintresse. Men ännu viktigare än en folkbank vore att dela upp bankverksamheten så att vanliga människors besparingar sköts av separata banker, medan riskkapital och investeringar sköts av andra banker. Folkbanken handlar inte om att vi skulle socialisera någon redan existerande bank.
I sista hand skulle skattebetalarna bära risken för folkbanken, men enligt Andersson är risken liten eftersom banken inte ska ägna sig åt riskinvesteringar.
Vänsterförbundet har en kritisk hållning till skatteplanering. Vad tycker ni om sådan skatteplanering som vanliga människor ägnar sig åt, till exempel att folk under sin livstid ger pengar till barnen för att minska arvsskatten eller att man köper alkoholdrycker i Tallinn för att det är billigare. Brukar du själv köpa saker i taxfreebutiken om du reser, eller väntar du med uppköpen tills du är hemma och kan betala moms? – Jag är inte intresserad av moraliserande politik och irriterar mig inte över att folk utnyttjar de möjligheter som lagstiftningen erbjuder. Även jag har köpt smink i taxfree, det är helt naturligt att människor försöker hushålla med sina pengar då de köper saker. Det vi däremot inte gillar är aggressiv skatteplanering eller skatteplanering som inte är förenlig med andan i lagstiftningen.
En form av skatteplanering som Vänsterförbundet vill komma åt är möjligheten att i stället för att lyfta lön och betala progressiv inkomstskatt, via företagsarrangemang lyfta kapitalinkomster med lägre skattesats. Partiet vill att löneinkomster och kapitalinkomster beskattas lika.
Men är inte risken då att fler börjar göra som Björn Wahlroos och flyttar utomlands om progressiviteten skärps? – Det där är ett standardargument som alla höginkomsttagare eller storindustrin använder när de ska finansiera den gemensamma välfärden. De hotar med att säga: ”Då sticker vi”. Både industrin och välbärgade individer värdesätter vårt stabila samhällssystem, den höga utbildningsnivån, tryggheten och den rena miljön som vi finansierar med skattepengarna. Jag är inte överraskad över att de använder den ty pen av argument, men det finns goda motargument: Vi behöver skatteintäkter och skattemedel om vi vill se till att Finland är ett välfärdssamhälle också i fortsättningen.
I motsats till resten av partierna hemlighåller inte Vänsterförbundet vem man vill samarbeta med efter valet. Vänsterförbundet önskar att
stommen i nästa regering utgörs av Vänsterförbundet, Socialdemokraterna och De gröna.
– Det finns också plats för SFP om partiet är redo att samarbeta med oss i arbetsmarknadsfrågor, säger Li Andersson.
Redan i dag ser vi att det finns en massa tjänster som man har återinfört i offentlig regi efter att först ha utlokaliserat dem. Ofta upptäcker man att servicen hade bättre kvalitet eller var billigare då till exempel kommunerna skötte den själv.