Experten säker: Svenska OS-budgeten spricker
Ett svenskt vinter-OS 2026 skulle bli dyrare än beräknat, enligt Tommy Andersson, professor i turismekonomi på Göteborgs universitet. Han är säker på att budgeten om 13 miljarder kronor spricker.
– Det är jag övertygad om. I går kväll röstade Internationella olympiska kommittén (IOK) fram Stockholm som en av tre officiella kandidaterna till vinterspelen 2026. De andra två är Calgary och Milano/ Cortina d’Ampezzo.
Förutom att det saknas ett tydligt politiskt stöd för OS i Sverige finns det också frågetecken för budgeten.
Sveriges olympiska kommitté (SOK) beräknar kostnaden för ett OS till 13 miljarder kronor (1,235 miljoner euro). Två tredjedelar täcks genom bidrag från IOK och resten finansieras privat.
”Himla onödigt”
Trots att mycket av infrastrukturen redan finns på plats i Sverige, vilken är den vanliga kostnadsboven vid sommar- och vinterevenemangen, kallar professorn i turismekonomi både den här och tidigare budgetkalkyler för orealistiska.
– Det är så himla onödigt att det alltid bluffas fram en minimibudget som aldrig hålls. Dessutom räknas de framtida intäkterna för högt, enbart för att kunna visa på plus, säger Tommy Andersson.
Den tesen stöds av erfarenheter från tidigare olympiader, däribland vinterspelen i Sotji 2014 som i slutändan kostade mångdubbelt mer än vad som först presenterats. Men till skillnad från tidigare evenemang så kommer IOK:s reformprogram Agenda 2020 vara helt implementerat när vinter-OS avgörs om åtta år.
Program för billigare OS
Förändringsarbetet syftar till att värdlandet håller nere kostnaderna genom att inte bygga nya arenor eller boenden för personal. Den svenska OS-kampanjens vd Richard Brisius ser positivt på de nya kraven.
– Vår budget är relevant och vi känner oss väldigt trygga med den. Det är positivt att det nu finns en stor strävan att jobba med lägre genomförandebudget.
Enligt Brisius kan staten därtill räkna hem mångmiljardbelopp i ökade skatteintäkter.
– Med hänsyn tagen till undanträngningseffekter så beräknas spelen medföra skatteintäkter om minst tre miljarder kronor, enligt en tysk konsultfirmas beräkningar, säger Brisius.
Involverad i 2004-ansökan
Tommy Andersson vill också se ett svenskt OS och påpekar att en väsentlig ekonomisk post är värdet och glädjen som evenemanget innebär för lokalbefolkningen. Att en fest inte måste bekosta sig självt, så länge förutsättningarna är tydliga från första början, är en annan käpphäst.
Hans egen erfarenhet kring kostnadsbedömningar kopplat till OS är allt annat än positiva.
– Jag var involverad när Stockholm ville ha sommar-OS 2004. De kalkyler jag fick titta på då, utförda av en konsultfirma, var bedrövliga. Jag skulle aldrig godkänna en sådan uppsats på universitetet.