Hufvudstadsbladet

Miljöeffek­tivitet också på landet

- KARL-ERIK LILJESTRöM Pellinge

KLIMATET Vi bor på landet i ett hus som är byggt i början av 1900-talet. Huset totalrenov­erades för drygt tio år sedan då jag förberedde mig för att gå i pension. I huset finns cirka 130 kvadratmet­er uppvärmda utrymmen. Årskonsumt­ionen av el är cirka 14 000 kilowattim­mar (kWh). Däri ingår varmt vatten, el och uppvärmnin­g. Huvudsakli­gen värmer vi huset med ved som tas från skogen nära huset. Enligt mina uträkninga­r betyder detta att vi per kvadratmet­er använder cirka 108 kWh köpt energi.

Jag äger också en lägenhet i ett bostadshus där det i tre hus finns sammanlagt 82 bostäder. Min tvårumsläg­enhet som står nästan tom använder via bolagshyra­n beräknat cirka 100 kWh per kvadratmet­er av bolagets energikost­nader (el och fjärrvärme). Detta betyder att bägge bostadstyp­erna är ungefär lika energieffe­ktiva fastän stadslägen­heten inte används nästan alls.

Om vi bodde i tvårummare­n skulle vi spara energikost­nader via användning­en av fortskaffn­ingsmedel, men inte via boendet, tvärtom skulle energiåtgå­ngen i bostaden stiga med elanvändni­ngen. Detta betyder att om man bor på landet som vi, är energieffe­ktiviteten likadan som i en stadslägen­het. Därför känner vi oss inte som större energibova­r än stadsborna.

Sedan kommer frågan om hur man kan sköta miljön på ett förnuftigt sätt, är boendet i glesbygden mera miljöovänl­igt än boendet i stadsmiljö? I vårt skattefina­nsierade radiobolag har man aktivt under en längre tid fört fram hur klimatet ändras och hur vi kan hjälpa till att sköta miljön på ett förnuftigt sätt. I en något liknande beskrivnin­g som ovan försökte jag presentera förnuftet i att inte bo centralt utan att gå in på detaljer, detta var dock inte möjligt eftersom artikeln i fråga behandlade kött, resande och andra metoder att vara klimatvänl­ig på.

Att framhålla medeltempe­raturens stegring som ett hot vi kan påverka via åtgärder som räknats upp i ett otal forum är att vara blåögd, för att inte säga dum.

En självklarh­et är väl att medeltempe­raturen under de senaste 80 åren stigit. Att orsaken skulle hänga ihop med hur vi äter och vad vi äter och vart vi rör oss är sedan mindre självklart. Enligt min personliga åsikt är orsaken främst att söka i antalet människor på jorden. För att åtgärda den saken behövs utbildning, utbildning och framför allt jämställdh­et mellan könen. Då kan vi på sikt minska ökningen av jordens befolkning och därmed styra utveckling­en mot mera naturvänli­ga sätt att leva, dock inte mot vegetarism.

Att framhålla medeltempe­raturens stegring som ett hot vi kan påverka via åtgärder som räknats upp i ett otal forum är att vara blåögd, för att inte säga dum. Att så kraftigt hänvisa till energianvä­ndning, boendesätt och bilismens miljöåverk­an känns som att med en kopp försöka släcka en eldsvåda.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland