Det karnevalistiska och kaotiska är på ett intressant sätt tillfredsställande, och föreställningen gör det som ofta är kärnan i en givande konstupplevelse: orsakar förbryllning.

Sonja Mäkelä sin sin recension av Marat/Sade som görs av tre finlandssvenska teatrar

Text: Peter Weiss. Översättning: Britt G. Hallqvist. Originalmusik: Hans-Martin Majewski. Regi: Juha Hurme. Regisassistent: Meimi Taipale. Visuell planering: Raisa Kilpeläinen, Kalle Ropponen. Musik: Martin Åkesson, Mirva Tarviainen. Mask, peruk: Kaija Heijari. På scenen: Paul Olin, Carl Alm, Martina Roos, Alma Pöysti, Fabian Silén, Jon Henrikssen, Wilhelm Grotenfelt, Paul Holländer, Dan Henriksson. Premiär på Universum 20.10.

■■Teaterhuset■Universums■sal■i■den■ gamla■Betaniakyrkan■på■Styrmansgatan■är■med■sina■välvda■fönster,■sina■väggar■där■målarfärgen■flagnar■ och■sitt■höga■tak■en■av■de■mest■tacksamma■och■häftiga■lokaler■att■sätta■ upp■en■pjäs■i■Helsingfors.■Själva■salen■är■scenografi■i■sig■och■skapar■en■ känsla■av■äkthet.■

Föreställningen■Marat/Sade,■ett■ samarbete■mellan■de■tre■finlandssvenska■ teatrarna■ Klockriketeatern,■ Sirius■ Teatern■ och■ Teater■ ■Mestola,■kunde■inte■ha■en■bättre■ inramning.■Peter Weiss’■pjäs■från■ 1963,■vars■u■ rsprungliga■krångliga■ titel■är■Jean Paul Marat förföljd och mördad så som det framställs av patienterna på hospitalet Charenton under ledning av herr de Sade,■utspelar■ sig■på■ett■franskt■psykiatriskt■sjukhus■år■1808.■

När■vi■bjuds■in■i■salen■av■sjukhusdirektören■Coulmier■(Paul Holländer)■är■patienterna■redan■i■full■gång■ med■förberedelserna■för■den■pjäs■de■ ska■spela■för■honom■(och■oss).■Inga■ ridåer■eller■upphöjda■scengolv,■här■ sker■allt■direkt■framför■oss.■

Visuell fest

Det■första■jag■fäster■mig■vid■är■–■förutom■de■finurligt■rimmade■replikerna■och■det■arkaiska■språket■–■den■ mustiga■visuella■bilden.■Färgskalan■ går■i■rött,■vitt,■grått,■blått,■brunt■och■ svart.■Linnetyger,■knästrumpor,■korsetter■och■dammiga■peruker.■De■slitna■dräkterna,■från■sjukhuspyjamasar■till■uniformsjackor■och■långa■kjolar■med■rispade■fållar,■skapar■en■rörig■men■ändå■enhetlig■känsla■av■den■ epok■vi■befinner■oss■i,■och■den■plats■ vi■är■på.

Två■kristallkronor■med■lite■sneda■ljus,■ett■piano,■ett■badkar,■några■ stolar■–■mycket■mer■än■så■behövs■inte.■Den■visuella■planeringen■av■Raisa Kilpeläinen■och■Kalle Ropponen■ är■lyckad,■och■en■central■del■av■teaterupplevelsen.■

Det■andra■jag■blir■imponerad■av■ är■ensemblen.■Vilken■energi,■vilken■ närvaro,■vilken■dynamik.■Här■har■vi■ ett■gäng■verkligt■duktiga■skådespelare,■alla■med■en■stark■personlig■framtoning.■

De■har■dubbla■roller:■patienter■på■ hospitalet,■och■de■roller■de■i■sin■tur■ spelar.■Det■här■måste■vara■en■läcker■utmaning.■Växlingen■mellan■det■ amatörmässiga■överdrivna■uttrycket■”patienterna”■antar■då■de■spelar■ sin■pjäs,■och■den■ilska■eller■förvirring■ eller■iver■dessa■patienter■”i■verkligheten”■uttrycker,■är■intressant■och■ ett■prov■på■ensemblens■skicklighet.■

Speciellt■imponeras■jag■av■Jon Henriksens■ mässande■ med■ brinnande■blick,■Alma Pöystis■vacklande■mellan■fnitter■och■patos,■av■Wilhelm Grotenfelts■gängliga■utropare■ och■Fabian Siléns■smått■hysteriska■ narr-lika■gestalt.■Carl Alm■som■Marat■är■mittpunkt■för■händelserna■där■ han■sitter■i■sitt■blodiga■badkar■och■ kurerar■sin■förfärliga■klåda,■och■den■ rollen■bär■han■klart■och■säkert.■

Drunknar i texten

Det■tredje■jag■noterar,■efter■en■ganska■lång■stund■av■ansträngda■försök■att■hänga■med■i■floden■av■vackert■men■invecklat■formulerade■repliker,■är■att■jag■inte■förstår■speciellt■ mycket■av■vad■som■pågår.■Utgångspunkten■är■klar■–■patienterna■försöker■sätta■upp■en■pjäs■om■mordet■på■ revolutionsledaren■Marat■–■men■så■ mycket■mer■får■jag■inte■tag■i.■Det■är■ kaotiskt■och■högljutt■och■tempot■är■ högt,■skådespelet■i■skådespelet■avbryts■om■jämnan,■och■det■är■inte■helt■ lätt■att■se■vad■som■är■vad.■

Jag■kan■tänka■mig■att■det■kunde■underlätta■att■känna■till■något■ om■de■historiska■omständigheterna.■■Emellertid■är■texten■ändå■så■frodig,■den■formligen■svämmar■över,■så■ att■det■kanske■inte■skulle■vara■avgörande.■

Således■ger■jag■i■något■skede■upp.■ Låter■orden■bli■en■ljudmatta■med■olika■toner,■rytmer■och■volym,■och■tar■ in■skådespelet■mer■som■en■levande,■ böljande■visuell■helhet.■Noterar■skådespelarnas■blixtrande■blickar■och■ svetten■på■deras■pannor,■fäster■mig■ vid■hur■de■rör■sig■i■relation■till■varandra,■ser■de■olika■materialen■i■deras■ kläder.■Ser■mörkret■utanför■fönstren■ och■de■häftiga,■stora■skuggorna■som■ leker■på■väggen.■Här■och■var■snappar■jag■upp■någon■betydelsebärande■mening.■

Och■jag■lyssnar■till■musiken.■Musikerna■Martin Åkesson■och■Mirva Tarvainen■framför■ Hans-Martin Majewskis■musik■med■suveränitet■på■olika■instrument■och■sjunger■starkt,■känsloladdat.■Musiken■är■ en■lika■central■del■som■det■visuella.■

Det■är■en■annorlunda■upplevelse■ att■ta■till■sig■teater■på■det■här■sättet;■ att■nästan■helt■överge■handlingen.■ Jag■är■en■människa■som■älskar■text,■ älskar■att■sugas■in■i■en■b■ erättelse■och■ låta■mig■beröras■av■den.■Och■visst,■på■ något■plan■älskar■jag■också■texten■i■ Marat/Sade,■men■nästan■mer■såsom■ jag■älskar■främmande■språk.■

Med■detta■vill■jag■inte■avskräcka■ någon.■Uppsättningen■är■sevärd,■ett■ kraftprov■på■teaterglädje.■Det■karnevalistiska■och■kaotiska■är■på■ett■intressant■sätt■tillfredsställande,■och■ föreställningen■gör■det■som■ofta■är■ kärnan■i■en■givande■konstupplevelse:■orsakar■förbryllning.■

FOTO: RAISA KILPELäINEN Carl Alm spelar patienten som■ spelar revolutionären Marat i pjäsen i pjäsen.

FOTO: RAISA KILPELäINEN Carl Alm (mitten) spelar den franska revolutionsledaren Jean Paul Marat i pjäsen där ett gäng patienter på ett psykiatriskt sjukhus sätter upp en pjäs om mordet på honom.