Hon vill stå på prispallen tillsammans med lillebror
Längdåkaren Kerttu Niskanen har torkat OS-tårarna och laddat om. Trettioåringen vet att åren på toppen är räknade – nu är det dags att få till en fullträff i VM.
Det har gått åtta månader sedan tårarna rann ner för Kerttu Niskanenskinder i Pyeongchang. Hon var förbannad, frustrerad och förvirrad över sjätteplatsen på 30 kilometer klassiskt. Resultaten i de tidigare starterna – 16:e plats i skiathlon och 23:e plats i sprinten – värmde inte heller.
– Jag var helt förstörd efter OS. Jag hittade en ny sida av mig själv, jag visste inte att det kunde kännas så hemskt, sade hon till STT efter OS.
Niskanen förstod inte varför OS blev en så stor missräkning med tanke på att allt kändes fantastiskt under det förberedande lägret.
– Någon trodde att jag underpresterade för att jag var nervös, men det stämde inte. Jag hade en underlig känsla i kroppen hela tiden.
I slutet av säsongen fick Niskanen till slut svaret: hon hade drabbats av en seg influensaliknande virussjukdom. Niskanen kände inte av symtom under OS, men sjukdomen drog ner på prestationsnivån.
– Det var lättande att få ett svar, men också irriterande. Visst, andra åkare har också drabbats genom åren, men att det ska hända just under OS.
Siktet på Seefeld
Nu har Niskanen laddat om och ställt in siktet på nästa stortävling: VM i Seefeld i Österrike. Sommarträningen gick enligt planerna och Niskanen har några höghöjdsläger i benen.
Fokus har legat på tuff uthållighetsträning. Niskanen, som bytte tränare från Jussi Piirainen till Pekka Vähäsöyrinki i fjol, siktar ännu på att jobba på snabbhet och explosivitet innan säsongen inleds.
Det brukar ta lite tid för Niskanens dieselmotor att komma upp i varv och hon har många tävlingar på schemat för att hitta toppfarten inför VM i februari–mars. Hon siktar på att delta i nästan alla världscuphelger och i Tour de Ski.
– Jag har positiva erfarenheter av att hitta toppformen via tävlingar, men jag måste minnas att dra i bromsen om jag börjar känna mig krasslig. Det brukar löna sig i det långa loppet.
I VM kommer loppen på 10 kilometer klassiskt och 30 kilometer fritt att vara Niskanens huvudsträckor.
Stora målet: individuell medalj
Niskanen fyllde 30 år i somras och vet att hennes år på toppen är räknade. Efter de två individuella fjärdeplatserna i VM 2015 har den resultatmässiga trenden varit nedåtgående, men nu förväntar hon sig ett lyft.
– Finländare brukar sällan klara sig värst bra i unga år. Jag tror och hoppas på att jag har mina bästa år framför mig. Jag har väntat på att få till en toppvinter i flera år och har fortfarande några försök kvar.
Högst upp på önskelistan finns en individuell stormästerskapsmedalj. Niskanen har visserligen två OSsilver och två VMbrons på meritlistan – men de är från stafetter. I individuella tävlingar har Niskanen varit nära medalj flera gånger. Hon har slutat fyra två gånger i VM och en gång i OS.
– Jag vill verkligen ha en individuell medalj, säger Niskanen med eftertryck.
Så har hon också en annan dröm: att få tävla tillsammans med lillebror, OSguldmedaljören Iivo Niskanen. Det internationella skidförbundet Fis överväger att införa mixedstafetter i tävlingskalendern från och med nästa säsong. Om försöket blir av kan det bli en potentiell medaljgren för Finland.
Enligt planerna kan stafetterna införas på prov nästa säsong och tas med i VM 2021.
– Jag vill tävla i samma lag som Iivo! Det skulle vara en fin grej för oss båda.
Hur stort skulle det vara att stå på prispallen med honom? – Visst vore det fantastiskt.
Jag har väntat på att få till en toppvinter i flera år. Jag har fortfarande några försök kvar och hoppas på att lyckas.
Kerttu Niskanen