Mycket på spel vid asiatiskt toppmöte
När Japans premiärminister Shinzo Abe på torsdagskvällen landade i Peking var det nästan på dagen fyrtio år efter det att Japan och Kina normaliserade sina relationer och nu tror många bedömare att tiden är mogen att ta nästa steg.
Realpolitiken har fört Asiens två jättar närmare varandra än på många år, islossningen beror inte minst på USA:s agerande. Japan och Kina riskerar att drabbas hårt av Donald Trumps strafftullar och därför är båda länderna intresserade av att fördjupa samarbetet inte minst på det ekonomiska området.
– Det är en komplicerad bild men jag tror man kan säga att Tokyo och Peking just nu upplever en slags ”brittsommar” i relationerna, säger Tomohiko Taniguchi – en av Shinzo Abes närmaste rådgivare.
Förutom handel står säkerhetsfrågor högt på agendan. Parterna har redan enats om att etablera en så kallad ”hotline” på högsta nivå. Denna ska förhindra att små skärmytslingar av typen gränskränkningar hinner växa sig stora. Under samtalen i Peking väntas man också besluta om att turas om att stå värd för årliga möten på försvarsministernivå.
För att säkerställa att dialogen hålls vid liv och helst fördjupas väntas premiärminister Abe bjuda in Kinas president Xi Jinping till ett toppmöte i Japan nästa sommar. Det skulle i så fall bli det första officiella besöket av en kinesisk ledare på mer än tio år.
På den säkerhetspolitiska fronten tycks parterna, åtminstone för stunden, ha lagt territorialfrågorna på is. Den stora konflikten rör en ögrupp som kallas Diayou på kinesiska och Senkaku på japanska. Bägge nationerna gör anspråk på de obebodda öarna som är belägna strax norr om Taiwan. Det är inte öarna i sig som tvisten gäller utan de fyndigheter av olja och gas som tros finnas under dem. I nuläget är man ense om att vara oense vad gäller exploateringsrätten, vilket innebär att bägge nationerna kan fortsätta letandet.
I ett globalt perspektiv är det händelser i omvärlden som, mer än något annat, bidragit till att Kina och Japan nu har mer att vinna på att samarbeta än att motarbeta varandra.
Japans främsta allierade USA har under Donald Trumpblivit mer oberäkneligt än tidigare. Exempelvis konsulterades inte Japan innan Trump aviserade att han skulle träffa Nordkoreas ledare Kim Jong-Un för ett toppmöte, något som gjorde Tokyo mycket förtörnat.
– Vi bor i ett oroligt grannskap och detta är en verklighet vi måste förhålla oss till, säger Tomohiko Taniguchi.
Samtidigt som Donald Trump startat ett handelskrig mot Kina har han också signalerat att det är rimligt att handelsfrågor och säkerhetsfrågor ”går hand i hand”. Detta tolkas av vissa japanska bedömare som ett hot från Trumps sida om att han är beredd att ta sin hand ifrån Japan om inte Tokyo ser till att minska det stora handelsöverskottet.
Kina har under Xi Jinping sjösatt Belt and Road Initiative – också kalllat ”Den nya Sidenvägen”. Det är ett system av havs- och markförbindelser som ska underlätta handel och transporter mellan Kina och omvärlden.
Från att från början ställt sig tveksam till projektet har Japan på senare tid visat ett allt större intresse. Detta har utmynnat i en inofficiell överenskommelse om att Tokyo och Peking ska samarbeta för att skapa infrastrukturlösningar i andra länder.
Ytterligare motiv för Kina att närma sig Japan kan vara att tysta den internationella kritik mot bristen på demokrati och mänskliga rättigheter som blivit allt högljuddare. Senast gäller det interneringen av uppemot en miljon uigurer i provinsen Xinjiang.
Får man över Japan på sin sida är mycket vunnet. När Kina hamnade i kylan efter massakern på den Himmelska Fridens torg 1989 var Japan en av de första nationerna att välkomna Kina tillbaka i den internationella gemenskapen igen.