Torvmarkerna utgör en stor utsläppskälla

KLIMATET Det är utmärkt att SLC Nyland deltar i den klimatpolitiska samhällsdebatten. Jag håller helt med Thomas Antas och Erik Perklén (HBL 18.10) om att det finländska jord- och skogsbruket har en mycket viktig roll i kampen mot klimatförändringen.

Antas och Perklén lyfter upp det internationella ”4 promille”-initiativet som går ut på att stärka mineraljordarnas roll som kolsänka. Det som jag saknar i SLC Nylands analys är frågan om jordbruket på torvmarker. Det är en mångfalt större fråga, eftersom torvmarkerna utgör en tiondel av all odlingsmark i Finland. När torvmarker dräneras och bearbetas börjar de kollager som samlats under årtusenden att brytas ner. I den nationella utsläppsstatistiken som vi rapporterar till IPCC räknas de här utsläppen till LULUCFsektorn. Torvmarksjordbruket är en betydande källa till utsläpp av klimatstörande gaser. I Nyland talar vi om cirka 4 000 hektar. Vad borde göras med dem?

Antas och Perklén uttrycker sitt missnöje över att kött lyfts fram som en klimatbov. Det är sant att det finns en stor variation inom köttproduktionen, men utan tvekan är medelfinländarens medelkötträtt betydligt mer skadlig för klimatet än jämförbara vegetariska rätter. Det är inte bara fruktbart, utan alldeles nödvändigt att synliggöra de här skillnaderna så att konsumenter genom sin efterfrågan kan styra produktionen i en mera klimatvänlig riktning. Proteinrika grödor från Nyland kommer utan tvekan att vara eftertraktade livsmedel i framtiden. Bonden behövs!

Transporternas andel av matens klimatfotspår är marginell. Därför håller inte SLC Nylands tes att man i första hand skall välja närproducerad mat om man vill vara klimatsmart. Däremot är alla ense om vikten av att minska matsvinnet.

Skogarnas roll i klimatpolitiken har debatterats tidigare i HBL. Jag vill upprepa två centrala poänger: För det första skulle en ökning av skogsavverkningarna leda till att Finlands nettoutsläpp ökade under de närmaste decennierna, vilka dessvärre är helt avgörande för kampen mot klimatförändringen. För det andra är det skäl att tänka på vad det gröna guldet används till. I långlivade produkter som hus och möbler hålls kolet lagrat, men från engångsförpackningar och biobränslen kommer kolet snabbt tillbaka till atmosfären i form av koldioxid.

Genom att fokusera mera på att producera stockvirke av hög kvalitet än att maximera mängden kubikmeter virke som avverkas kan skogsägarna i Nyland göra en verkligt värdefull insats för klimatet.