Kvinnorna utmanar Trump
Om en vecka går USA till val och Demokraterna hoppas på en blå våg som ska ge dem majoritet i representanthuset. Oppositionspartiet går till kamp med ett rekordantal kvinnliga kandidater som man hoppas ska locka flera kvinnor till valurnorna. HBL besökte
I USA hoppas demokraterna på en stor seger i kongressvalet om en dryg vecka. Partiet ställer upp ett rekordantal kvinnliga kandidater, bland dem före detta CIA-agenten Abigail Spanberger (bilden), som gett sig in i politiken för att bekämpa president Trumps politik.
Kongresskandidaten Abigail Spanberger har knappt hunnit stiga över tröskeln till rummet i baptistkyrkans bottenvåning i Nottywood i sydvästra Virginia, innan en liten flicka hoppar i famnen på henne och låser sina korta armar runt den efterlängtade gästens nacke.
– Vi är alltid så glada när Abigail kommer på besök säger Yvonne Jackson-Wilson, den lilla flickans farmor som står en bit ifrån och ser på tillsammans med ett femtiotal andra ortsbor som kommit för att lyssna på Demokraternas kandidat i det sjunde valdistriktet – ett område som sträcker sig från delstatshuvudstaden Richmonds välmående förorter västerut till fattigare och starkt republikanska jordbrukartrakter.
– Abigail har förmågan att kommunicera med alla människor, vare sig det är mina barnbarn eller min egen mamma, tillägger Jackson-Wilson som själv ställt upp som frivillig i kampanjen.
Med sin något späda apparition ser den 39-åriga Abigail Spanberger inte ut som Hollywoodfilmernas CIA-agenter, men det är vad hon var i sitt tidigare liv, innan hon beslöt sig för att byta ut spioneri mot politik.
– Det var så många som kände stark sorg, hopplöshet och villrådighet efter presidentvalet 2016. Det här är vår chans att visa vem vi är, våra värderingar och vad vi vill kämpa för, förklarar Spanberger i en intervju för HBL.
Det är många andra kvinnor som har tänkt lika. Valet om en dryg vecka har lockat ett rekordantal kvinnor, framför allt demokrater, att ställa upp. Partiet har 180 kvinnliga kandidater till representanthuset, vilket är sextio fler än det tidigare rekordet, enligt Centret för amerikanska kvinnor och politik vid universitetet Rutgers i New Jersey.
– Kvinnor har insett att de måste ge sig in i leken eftersom ingen annan kommer att reda upp det här kaoset, säger Spanberger.
Den vanligaste förklaringen till de många kvinnliga kandidaterna är Donald Trump. Spanberger medger att presidenten onekligen bidragit till den kvinnliga entusiasmen för valet.
– Jag för inte en kampanj mot Trump och jag talar inte om honom om inte någon för honom på tal, men han är innästlad i allt. Det är hans skattesänkningar jag talar om och det är hans exporttariffer jag diskuterar. Det är han som driver den arga retoriken. Han är i centrum av allting.
Frågan är om den kvinnliga kandidatentusiasmen får sällskap av en motsvarande kvinnlig väljariver på valdagen. Abigail Spanberger ställer upp i ett distrikt som i över 20 år valt enbart republikanska ledamöter, men nu visar opinionsmätningarna dött lopp mellan Spanberger och hennes rival. Demokraterna behöver 23 nya mandat för att ta tillbaka majoriteten i representanthuset och en seger för Spanberger vore ett viktigt steg mot det målet och en fingervisning om den eventuella blåa vågen som Demokraterna talat om i flera månader.
– Jag tror starkt på den blåa vågen. Vi jobbar hårdare och är mer inspirerade än våra motståndare. Vi har samlat mera pengar och har fler frivilligarbetare än dem. Allt detta är tecken på en större entusiasm, säger Abigail Spanberger till HBL innan hon hoppar i sin bil och kör vidare till nästa valtillställning.
”Vi dödar också folk”
Abigail Spanbergers motståndare, Dave Brat, är en ekonomiprofessor med rötter i Tea party-rörelsen.
Han chockade hela den politiska expertisen i USA för fyra år sedan genom att i primärvalet besegra Eric Cantor, en av partiets stora stjärnor. För två år sedan blev Brat omvald enkelt, men nu står han inför ett tuffare motstånd. När HBL besöker distriktet är kandidaten själv i delstatshuvudstaden Richmond för att träffa vicepresident Mike Pence som flugit in för att ge sitt stöd till delstatens republikanska kandidater. Även president Trump gav Brat draghjälp i en tweet som beskrev kandidaten som hård i frågor som immigration, brottslighet och vapenlagar.
– Dave har mitt totala stöd, sa presidenten som inser att hans presidentskap blir betydligt besvärligare om Republikanerna förlorar representanthuset.
Ingen i Brats kampanj besvarade HBL:s förfrågan om en intervju, men i Blackstone, en sömnig amerikansk småstad med drygt 3 000 invånare, är det inte svårt att hitta hans anhängare.
– Vi diskuterar varken religion eller politik säger pensionären Jim Pridgen och skrattar på ett sätt som inte avslöjar om han skämtar eller menar allvar. Pridgen och två av hans kompisar står samlade runt en jättelik rökgrill, en ”smoker”, där de
för tillfället röker ett tjugotal gedigna köttstycken som i USA går under namnet Boston butt. Det är grisens axelparti som ska serveras senare på kyrkans välgörenhetsmiddag.
– 4-5 timmar ännu så blir det bra, konstaterar gubbarna och rör om i kolen under köttet.
Efter litet småprat om bland annat finska soldater i Afghanistan och deras iver att bygga en egen bastu, går herrarna med på att prata lite politik.
Ingen chans att Abigail får min röst, säger Charles Foster som så gott som alltid röstat på Republikanerna och han ser ingen orsak att ändra sig på den punkten.
– Ekonomin har tagit fart. Oavsett vems förtjänst det är så har uppgången sammanfallit med Trumps presidentskap. Han har blåst nytt liv i kolgruvorna och det har hjälpt mina affärer. Mitt företag jobbar med godstrafik på järnväg och det är på spår som kolen forslas vidare från gruvan.
– Jag gillar Trump, säger Skip Williams och konstaterar att han inte är som en politiker.
– Men det är ok för jag visste att jag inte röstade på en politiker. Jag litar inte på vanliga politiker. De är skurkar allihop.
Abigail Spanberger vill han inte stöda eftersom han anser att hon är socialist.
– Allt fler socialister verkar bli valda till olika poster, säger Williams utan att precisera vilka socialister och vilka poster han talar om.
När jag frågar om herrarna följt med kontroversen om mordet på den saudiska journalisten i Saudiarabiens konsulat i Istanbul, och vad de tycker om kritiken som hävdar att Trump behandlat den saudiska regimen med silkesvantar, är Williams svar också aningen förbryllande.
– Kina och Ryssland dödar folk och vi dödar också folk. Det händer också i USA att svarta bilar som tillhör staten dyker upp och far i väg med folk som sedan bara försvinner, säger Williams utan att blinka.
Trumps popularitet växer
Opinionsmätningar har i flera månader visat ett klart övertag för de segervissa Demokraterna. Men mätningarna har slagit fel förut, senast under presidentvalet 2016. Demokraternas optimism är inte obefogad, men det finns tecken på att Republikanerna eventuellt inte lägger sig så lätt som Demokraterna hoppas. Trumps folkliga stöd har stigit en aning under de senaste veckorna och de första rapporterna om förhandsröstningen visar att Republikanerna också verkar vara ivriga att rösta.
Några kilometer utanför Blackstone och gubbarna vid rökgrillen bromsar jag upp vid en stor skylt som gör reklam för Abigail Spanbergers republikanska motståndare Dave Brat. När jag parkerar bilen på uppfarten till vad som verkar vara ett jordbruk med några tillhörande byggnader, passerar en gammal traktor mig. Bakom ratten sitter 19-årige Justin Harvey som nyligen registrerade sig som förstagångsväljare och som ser fram emot sitt första besök till vallokalen om en dryg vecka.
– Jag vill rösta för att ge Republikanerna och Trump en chans att stanna kvar vid makten och fortsätta det fina jobbet de gör nu.
Justin Harvey ser ut som en yngling, men när jag pratar med honom, får han ett allvar över sig som påminner om en äldre människa.
– Jag bor här med min farfar och farmor, men hon är dålig och kommer inte ut ur huset längre. Mina föräldrar skilde sig i fjol och bor på annan ort nu med mina tre bröder, säger han och stirrar tomt mot hagen där gårdens kor och tjurar betar.
– Det tuffaste är att jag inte träffar min lillebror. Men det är ok. Jag klarar mig och distraherar mina tankar med arbete. Jag jobbar på gården, varje dag från morgon till kväll.
Rysslandsutredning, immigrantkaravaner och Trumps dagliga beteende hinner Harvey inte bry sig om. Han har för mycket jobb för att hinna följa med alla svängar, säger han. Det viktigaste för honom är att ekonomin fortsätter på samma goda spår som nu.
– Tack vare den goda ekonomin har vi råd att driva och underhålla gården. Om det blir sämre kommer vi inte att kunna skaffa allt det hö som boskapen och hästarna behöver, säger Harvey.
Kan vi inte bara komma överens?
När amerikanerna går till valurnorna gör man det i ett läge där landet är mer splittrat än på länge. Klimatet är hätskt och den politiska motståndaren har blivit en fiende. Republikanska politiker blir verbalt attackerade och fysiskt antastade på restauranger och andra offentliga platser, medan demokrater och andra kritiker av presidenten har fått sprängladdningar sända till sig i posten. Familjer är splittrade i Trumps anhängare och motståndare. Hur maktkonstellationen i kongressen än blir efter valdagen kommer den dagliga politiska processen att stå inför ännu större utmaningar än hittills.
Ingen av de väljare jag pratar med i det sjunde valdistriktet i Virginia är nöjd med den starka polariseringen i samhället.
– Kan vi inte bara komma överens med varandra? Kan vi faktiskt inte bli bättre på att samarbeta, frågar Clyde Anthony mest retoriskt fast han vänder sig mot mig, strax innan han stiger upp på en stege utanför skyltfönstret till den lilla tobaksaffären han äger i Blackstone. När den kraftigt tatuerade Anthony klättrar upp för att klistra fast en reklamdekal i fönstret blottar han den pistol som sitter i ett hölster på hans höft.
– Från morgon till kväll. Vapnet kommer med mig överallt, säger Anthony och konstaterar att människorna här i södern värnar om sin rätt att bära vapen.
Clyde Anthony är inte speciellt passionerad när det gäller politik. Han ska nog sannolikt rösta säger han, och om han gör det blir det på Republikanerna. Men han är bitter på alla Trumps motståndare som inte ser annat än fel i presidenten trots att arbetslösheten är låg och ekonomin god.
– Jag ser inte på CNN eller CBS längre eftersom de aldrig förmår säga ett gott ord om Trump. Jag tål inte heller människor som säger att Trump inte är deras president. Håll käften för fan och acceptera faktum. Vi stod ut med Obama i åtta hela år.