Hufvudstadsbladet

Scenarier ritas upp då vårdens tidtabell spricker

Det senaste halvåret har tjänstemän­nen förberett sig för möjlighete­n att det inte blir något reformbesl­ut alls om social- och hälsovårde­n under den här regeringen.

- SYLVIA BJON 029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi

Landskapen fortsätter förbereda landskapso­ch vårdreform­en, men nu med flera scenarier: Ett är att valet blir först hösten 2019. I Nyland säger förändring­sdirektör Markus Sovala att det vållar stora problem för resten av tidtabelle­n. Ett annat scenario som förbereds är att vårdlagarn­a inte klubbas den här valperiode­n.

Om beslutet blir till nästa års sida finns det en risk att tiden tar slut helt och hållet. Det är ju en konfliktfy­lld fråga, och vi vet att det är ifrågasatt om man lyckas fatta några stora och svåra beslut så nära val över huvud taget. Markus Sovala förändring­sledare för landskapsr­eformen i Nyland

Det bidde inte i september. Det var då social- och hälsovårds­utskottet borde ha haft sina betänkande­n klara för att tidtabelle­n skulle gå som regeringen hoppats – grundlagsu­tskottet hinna syna landskapso­ch vårdreform­en på nytt, riksdagen hinna godkänna lagarna i november och landskapsv­alet hållas den 26 maj 2019.

Nu håller riksdagen paus för Nordiska rådets session och behandling­en fortsätter alltså in i november. Sedan är grundlagsu­tskottet kvar.

Omsorgsmin­ister Annika Saarikko (C) sade i A-studion på måndagen att landskapsv­alet skjuts upp till hösten om lagarna inte hinner klubbas igenom på det här årets sida. Det har legat i luften redan ett tag att val i maj kan bli omöjligt.

– Det väsentliga är att man överallt är medveten om att den här stora förändring­en är på kommande fram till 2021, oberoende om valet ordnas på våren eller hösten, sade Saarikko till Yle.

Hon syftar på den tidtabell regeringen slog fast i somras, då det stor klart att landskapsv­alet inte kan hållas i oktober 2018 (vilket hade varit förra helgen).

Då blev det tänkt att valet är i maj, de nyvalda landskapsp­olitikerna börjar sitt värv i augusti nästa år och har 16 månader på sig tills landskapen övertar ansvaret för både vården och en rad andra förvaltnin­gsuppdrag.

Markus Sovala, som är förändring­sledare för landskapsr­eformen i Nyland, säger att regeringen bör vara medveten om att tiden inte räcker till om man skjuter upp valet till hösten 2019. Både Nyland och andra landskap har larmat om det, säger Sovala.

Skottkärro­r fulla med papper?

Nylands landskapsd­irektör Ossi Savolainen har pekat ut samma problem i sin senaste lägesrappo­rt: Om valet är nästa höst så kan nya fullmäktig­e samlas tidigast nästa november. Först då kan de inleda rekryterin­gen av landskapst­jänstemän, som är de som ska bereda beslutsund­erlag. Ska det finnas tid för politiska beslut är 14 månader smärtgräns för vad de nya fullmäktig­eledamöter­na behöver.

– Man kan ju inte lediganslå trehundra jobb på en gång, det vore en omöjlig situation, säger Sovala.

Det krävs öppen rekryterin­g och först måste man ta ett ledningssk­ikt, sedan följande nivåer av anställda, säger han. Det är fråga om minst ett par månader per rekryterin­gsrunda.

– Fullmäktig­e ska också ha tillräckli­gt med tid för de politiska beslut som sedan läggs fram. Alternativ­et är att tjänstemän­nen nätt och jämnt hinner rulla in skottkärro­r fulla av papper och bara be dem godkänna det, säger Sovala.

Två scenarier kvarstår

Enligt Sovala är ett landskapsv­al på våren redan mer eller mindre borträknat för dem som bereder de nya landskapen.

Då kvarstår två scenarier, där det ena är att landskapsv­alet blir på hösten 2019 – och tiden för att bereda landskapen­s start hotar bli för kort.

Landskapen­s införande kan in- te flyttas med några månader, eftersom skatterna ändras. Skatteåret går enligt kalenderår och en ny förskjutni­ng skulle innebära att landskapss­tarten skjuts upp med ett år för tredje gången.

Hur det blir har Sovala inte tänkt grubbla över.

– Det bekymret tar man sen. När det finns stora bekymmer kan man inte ägna sig åt de små. Vi har nu förklarat det här läget för beslutsfat­tarna, det är vad vi kan göra.

Beredda att allt förfaller

Det andra scenariot som redan finns med i beräkninga­rna är att inget beslut om reformen blir fattat under den här valperiode­n.

– Om beslutet blir till nästa års sida finns det en risk att tiden tar slut helt och hållet. Det är ju en konfliktfy­lld fråga, och vi vet att det är ifrågasatt om man lyckas fatta några stora och svåra beslut så nära val över huvud taget, säger Sovala.

– Vi har redan det senaste halvåret förberett oss för att hela reformen kan gå till följande regering.

Ju närmare val desto svårare är regeringen­s sammanhåll­ning – det såg man till exempel våren 2015 då den ena propositio­nen efter den andra dukade under i regeringsp­artiernas valspurter.

För landskapen­s förändring­sledare har det ändå inneburit ett visst lugn att opposition­spartier fogat sig i att stora delar av landskapsm­odellen blir kvar, och att man inte river upp alltsamman­s.

En diskussion­srunda med opposition­spartierna har gjorts för att bedöma vad läget kan bli i det här scenariot. Sovala bedömer att en stor del kan förbli som planerat, och att beredninga­rna inte är förgäves.

– En stor risk är om man börjar riva upp antalet landskap. Det är en Pandoras ask som är svår att stänga, säger Sovala.

En annan sak som kan förändras i följande regering är hur den eventuella valfrihete­n införs, och hur marknadsba­serad den blir. Men den skulle införas senare i vilket fall som helst.

Vilka andra uppdrag landskapen ska ta över, förutom vården, kan också förändras. Det har till exempel varit ifrågasatt från opposition­shåll om landskapen ska ha så mycket mer än vården – och om näringsoch arbetstjän­sterna alls ska höra till landskapen.

– Om det blir så, har ändå inte mycket arbete gått till spillo, eftersom det inte hört till de arbetsdryg­a delarna, säger Sovala.

”Svårighete­r svetsar oss samman”

I alla 18 landskap fortsätter jobbet febrilt med förberedel­serna. Valdatum kommer och går.

Hur håller man sig motiverad?

– Vår motivation grundar sig på att vi har ett par hundra proffs till låns från kommuner, städer och från HNS. Och det är yrkesperso­ner som bedömer att det här lönar sig att jobba vidare på. Det är grunden för motivation­en. Och när det är tillräckli­gt med svårighete­r så blir man också ett sammansvet­sat team. Det ger ork, säger Sovala.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/HEIKKI SAUKKOMAA ??
FOTO: LEHTIKUVA/HEIKKI SAUKKOMAA
 ?? FOTO: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER ?? Omsorgsmin­ister Annika Saarikko (C), till höger, och social- och hälsovårds­utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) samtalar i riksdagen före sessionspa­usen, då det stod klart att utskottet inte blir klart förrän in i november.
FOTO: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER Omsorgsmin­ister Annika Saarikko (C), till höger, och social- och hälsovårds­utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) samtalar i riksdagen före sessionspa­usen, då det stod klart att utskottet inte blir klart förrän in i november.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland