Italienska femstjärnerörelsens Casaleggio puffar Harkimos idé
Den italienska regeringen har utmärkt sig genom att bli den första vars budget fått kalla handen på grund av EU:s finansiella regler. I den sitter Femstjärnerörelsen, som utmanar den representativa demokratin.
Femstjärnerörelsen, Italiens största enskilda parti i förra valet, bygger på ett digitalt nätverk där man får rösta om hur politikerna ska rösta. Partiets Davide Casaleggio besökte Harry Harkimo för att inspirera Harkimos rörelse Liike Nyt.
– Tidvattnet stiger. Båtarna stiger. Det är den involverande politikens tidvatten.
– Demokrati är verkligen inte den enda puben i stan.
Det går undan nu för den italienska Femstjärnerörelsen, och det är en av partiets, eller rörelsens, bakgrundsgestalter som sitter och talar om hur politiken är i förändring.
Davide Casaleggio är son till Gianroberto Casaleggio som grundade den omtalade Femstjärnerörelsen tillsammans med komikern Beppe Grillo.
Nu är han i Helsingfors på inbjudan av Harry Harkimo, som i sin rörelse Liike Nyt lånat tankar från femstjärnerörelsens webbomröstningar och kritik mot den vanliga representativa demokratin.
Femstjärnerörelsen, som i tidigare val porträtterats som en populistisk folkrörelse med ganska lite stadga hör numera till de stora partierna i Italien och grundade i somras koalition med högerpopulistiska Lega Nord.
Casaleggio använder inte ordet populism.
– Jag hör det ofta, för att massmedia använder det då de beskriver nya skeenden. Jag använder det inte och vet inte hur det ska definieras. Om det innebär att involvera alla människor i politiken, då är det en bra riktning att gå, säger Casaleggio.
Röstar och föreslår lagar på nätet
Han är en figur som närmast hanterat partiets digitala plattform, Rousseau, men han beskrivs som en mytisk figur som inte passar in på gamla partiers poster och vars inflytande blir svårt att definiera.
Hundratusen partianhängare kan via Rousseau rösta för partiets politik i sakfrågor, utnämna kandidater eller ställa upp själva, rösta fram kandidater, skriva lagförslag som parlamentsledamöterna tar emot, och delta i evenemang.
– Vårt politiska program tillkom efter 26 omröstningssessioner, där 104 frågor ingick. Processen tog halvannat år, men vi fick med alla i någon del, också sakkunniga för att förklara ämnen, skriva motiveringar och sedan alla för att rösta.
Casaleggio säger att frågan om cyberpåverkan och hackers, som tagit sig in i systemet, har lett till satsningar på digital säkerhet. Han anser att faran inte får leda till att man fråntar människor deras möjlighet att påverka digitalt.
Budgetkrig
Premiärministern Giuseppe Conte har i rubrikerna överskuggats av Lega Nords Matteo Salvini och Femstjärnerörelsens Luigi di Maio som varit frontfigurer för motståndet mot EU-kommissionens invändningar.
Italien har en statsskuld på 131 procent av bnp, och fick kalla handen av EU för ett budgetförslag med 2,4 procents underskott.
Casaleggio får frågor om regeringens politik och budgetstriden med EU, men duckar för innehållsfrågor och ger över dem till politikern som följt med, Europaparlamentets vice talman Fabio Massimo Castaldo.
Castaldo sakar på huvudet till en fråga om hur ansvarsfullt budgeterande det är.
– Det där är inte en neutral fråga, det där reflekterar EU-kommissionens åsikt. Det finns olika skolor. I en del länder beskrivs Italien som ett lidande land på grund av skulden. Men vi har ett primärt överskott, vilket få andra har. Vi ligger också i topp då det gäller privata besparingar, säger Castaldo och pekar på andra länder som fått undantag från EU:s fiskala regler om budgetdisciplin.
– Frankrike har i åratal brutit reglerna med sitt strukturella underskott. Jag har inte sett några konsekvenser av det, säger Castaldo.
Frankrike har fram till i år funnits på den så kallade svarta listan men några böter har inte införts.
Om det invandrarkritiska Lega Nord säger Casaleggio och Castaldo att det är ett annat parti, men att de bildat koalition för att de enats om jobbprogrammet.
– Vi är inte samma rörelse. I Tyskland har CDU och socialdemokraterna bildat regering, men få anser att de representerar samma värdegrund, säger Casaleggio.
Blockbuster, Kodak och Nokia ...
Femstjärnerörelsen har profilerat sig med folkomröstningar för medlemmar, företagsamhet, antikorruptionsarbete och att ”få bort pengarna ur politiken”.
Med det sistnämnda avses bland annat att rörelsen tackat nej till drygt fyrtio miljoner i partistöd, och samlar in pengar via mikrodonationer. Rörelsen har också satt ett tak för politikernas löner, och det som går över taket ska återbetalas till olika mål i samhället, som medlemmarna föreslår och röstar om, som jordbävningsdrabbade skolor, säger Casaleggio.
– Vad framtiden bär med sig? Det är verkligen ett tidvatten som stiger, och det handlar om att vi nu har redskap för att människor kan involveras direkt. Individers rättigheter är inte en självklarhet, det är något som uppstår då människor kräver dem. Därför är det viktigt att de börjar göra det, säger Casaleggio.
Han jämför gamla partier med videouthyrningskedjor som Blockbuster.
– Blockbuster såg inte Netflix komma, och samma attityd drabbade Kodak och Nokia. De ser inte det nya komma, de nya rättigheterna, de nya sätten att växelverka i samhället.
Harkimo: Systemet har inte ändrats på hundra år
Harry Harkimo som bjudit in Femstjärnerörelsens bakgrundsgestalter säger att det inte handlar om några likheter i politiskt sakinnehåll, utan om ett intresse för med- borgaraktivitet. Liike Nyt har också låtit människor rösta om hur Harkimo ska rösta.
– Jag kan känna igen en hel del i bemötandet – när man får höra att folk inte är färdiga att besluta om sina egna angelägenheter. Men som vi ser här finns det nya sätt att verka. Alla är kanske inte färdiga för allt, men man lär sig om man får en motivation för medverkan. Och man kan välja att medverka just i de sakfrågor man själv är insatt i. Det system vi har i dag har redan funnits i hundra år utan att förändras, säger Harkimo.
”Dubbelmoral kring väljarnas aktivitet”
Demokratiforskaren Hanna Wass vid Helsingfors universitet höll också ett anförande och lyssnade på de italienska gästerna. Hon säger att man måste förstå bakgrunden till varför den representativa demokratin och de etablerade partierna utmanas. Globaliseringen har gjort att människor ser olika möjligheter framför sig, eller brist på möjligheter, och gruppernas solidaritet mot varandra har försvagats.
– Partierna förväntar sig fortfarande att alla vid varje val ska plöja igenom deras program, göra ett övervägt val, vänta och se, och vid nästa val göra en bedömning. Det är inte längre en aktuell beskrivning, säger Wass.
– Det finns också en dubbelmoral i hur man ser på människors engagemang. När de inte röstar beskrivs de som lata, men när de aktiverar sig uppfattas de som ett hot. Sådant är typiskt för de populistiska rörelserna – man ifrågasätter omdömet hos folk som börjar aktivera sig.
Demokratins styrka är ändå att den kan korrigera sig själv också när det kommit omvälvningar utifrån, säger hon.
– Utmaningen är om vi kan tolka varifrån och varför de kommer.