Kändisar sökte jobb med romskt namn – inget napp
Fyra kändisar sökte med sina egna meriterade cv:n och typiska, romska namn jobb. Av 54 ansökningar ledde ingen ens till en intervju.
– Hej det här är Rainer Lindgren. Jag ringer angående det ledigförklarade jobbet.
Den som ringer är den kända medieprofilen Tuomas Enbuske. Han och en rad andra kändisar – exmodellen, grafikern och företagaren Anne Kukkohovi, företagscoachen och tv-personligheten Jari Sarasvuo samt cateringföretagaren och tv-profilen Meri-Tuuli Väntsi – sökte under täcknamn jobb inom sin egen bransch denna höst. De använde ändå sina egna cv:n.
Förutom nämnda Lindgren gav inte heller namn som Dmitri Hagert, Tamara Nyman eller Rosita Lindemann napp. 54 ansökningar skickades in – inte en enda ledde till en arbetsintervju. Det är frågan om Yrkeshögskolan Diakonias kampanj mot diskriminering på arbetsmarknaden. På en kampanjvideo kan man höra de sökande berätta om sina erfarenheter.
– Förutom att det är olagligt är det också helvetes dumt. Hur kan namnet vara ett hinder för att man blir kallad på intervju? Det gör mig både arg och ledsen, säger Jari Sarasvuo.
– Det är klart att jag vetat om det här, men när man upplever det rent konkret känner man av det betydligt starkare på ett känslomässigt plan, säger Tuomas Enbuske på kampanjvideon.
Enligt projektchefen för kampan- jen Mikael Mertsi Ärling konkretiseras ofta diskrimineringen som romer råkar ut för på arbetsmarknaden i deras namn. Därför väljer många romer, liksom också Ärling själv gjort, att byta namn.
– Det är klart att rekryteraren väljer den som den anser mest lämplig, men det viktigaste vore att de som söker jobb kan tävla utifrån samma utgångspunkt, anser Ärling.
Enbuske, som själv jobbat i över 20 år i sträck, förundrar sig på Twitter över att få företag ens bemödade sig att svara på hans ansökan.
– Om världen är sjuk, behöver man då anpassa sig till den? Namn och kultur är en viktig del av vår identitet. Folk ska inte behöva ändra sina namn, det är världen som måste bli sundare, anser Enbuske.
Uppskattningsvis 40-60 procent av romerna i arbetsför ålder är arbetslösa för tillfället, enligt Diakonia, som jobbar med romer. Till och med de som har en högskoleutbildning har svårt att få jobb.
Diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä kommenterar i ett pressmeddelande att försöket konkret avslöjar att arbetslivet inte är jämlikt för romer och andra minoriteter.
– Alla ska ha rätt till en jämlik behandling och att visa sin yrkeskompetens, säger Pimiä.