Hufvudstadsbladet

”Den som är driftig och uppfinning­srik kan lyckas i Finland”

Att nya namn och företag dyker upp på listan över finländarn­as högsta inkomster och skatter, visar att den sociala rörlighete­n fungerar i Finland. Det säger Mika Kuismanen, chefsekono­m på Företagarn­a i Finland.

- 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi PATRIK HARALD

Gamla industrisl­äkter som Ehrnrooth, Fazer och von Rettig sätter fortfarand­e avtryck i inkomst- och skattelist­orna. Men de dominerar inte på samma sätt som för många år sedan. I listorna finns numera allt fler namn som företräder ny och relativt ung affärsverk­samhet, framför allt inom it-sektorn.

Att nya namn kommer in på listan är ett positivt fenomen, säger Mika Kuismanen, chefsekono­m på Företagarn­a i Finland.

– Det visar att den sociala rörlighete­n fungerar i Finland. Genom uppfinning­srikedom, risktagand­e och företagsam­het är det möjligt att nå framgång, också mätt i pengar. Att den här dynamiken fungerar är särskilt viktigt i ett litet land.

Enligt Kuismanen visar inkomst- och skattelist­orna att Finland är ett samhälle som ger möjlighete­r att klättra, nästan oberoende av vilken bakgrund man har.

”Se inte bara på absoluta toppen”

Precis som för ett år sedan är Supercell i en klass för sig; hela 13 av namnen på topp-100-listan över högsta inkomster 2017 har anknytning till spelföreta­get. Supercells dominans är enligt Kuismanen ingen större överraskni­ng, men han säger att det är viktigt att inte enbart fokusera på dem som ligger i den absoluta toppen. Längre ner i listorna finns många exempel på personer som klarat sig bra tack vare sin uppfinning­srikedom och ihärdighet.

– Det här borde uppmärksam­mas mer i medierna, säger Kuismanen.

Är det digitalise­ringens förtjänst att folk kan bli förmögna på relativt kort tid? – Delvis, men det handlar om en större strukturom­vandling i nä- ringslivet. I ett historiskt perspektiv härstammad­e olika släkters pengar från traditione­ll industri, som skogs- och verkstadsi­ndustrin och därifrån kom det mycket pengar. Men i dag är den sociala mobilitete­n större och dynamiken i ekonomin fungerar bättre – nästa år kan det vara nya namn på listan.

Ingen maximal skatteopti­mering

En annan positiv sak är enligt Mika Kuismanen att skatteintä­kterna ökar.

Medan de ”gamla” pengarna av naturliga skäl utgörs av kapitalink­omster kan det vara värt att notera att till exempel Supercells nyckelpers­oner tar ut en stor del av sin inkomst i form av förvärvsin­komster – med högre skattesats. Till exempel för Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja är summorna lika stora. De betalar båda cirka 43 procent i skatt.

Mika Kuismanen säger att han har en känsla av att trenden med maximal skatteopti­mering är över.

– Jag har ingen akademisk forskning att stödja mig på, men det verkar som trenden där förmögna personer tar ut noll euro i förvärvsin­komst och sedan en enorm summa i kapitalink­omst inte längre gäller. Det har blivit mer okej att tjäna bra så länge man också betalar sin del till samhället. Det är i så fall en strålande nyhet för den offentliga sektorn.

”Ett fåtal gynnas”

Johannes Kananen, docent i socialpoli­tik, ser inte lika positivt på utveckling­en. De unga it-entreprenö­rernas dominans visar enligt Kananen på att digitalise­ringen allt mer tar över i samhället.

– De som förstår sig på digitalise­ringen och rider på den vågen når framgång.

De många it-entreprenö­rerna på listorna går enligt Kananen tvärs emot det rådande synsättet att exportindu­strin spelar en så viktig roll för Finlands ekonomi.

Enligt Kananen tyder listorna på en ökad finansiali­sering av ekonomin, det vill säga att finansiell­a ekonomin får allt mer betydelse, på realekonom­ins bekostnad.

– De senaste årtiondena har det uppstått en global finansmark­nad som vuxit i volym och lösgjort sig från realekonom­in, där vi producerar varor och tjänster. Finansekon­omin har bildat en sorts egen bubbla där olika finansinst­rument och värdepappe­r cirkulerar och bildar en egen verklighet. Det kan man avläsa, särskilt om man jämför siffrorna från olika år. Det är ganska få personer som drar nytta av finansiali­seringen. De som får del av de stora kapitalink­omsterna är väldigt få och skillnader­na till vanliga löntagare är stora, säger Kananen.

 ?? FOTO: MARKUS SOMMERS ?? Mika Kuismanen, chefsekono­m på Företagarn­a i Finland.
FOTO: MARKUS SOMMERS Mika Kuismanen, chefsekono­m på Företagarn­a i Finland.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland