Hufvudstadsbladet

Etisk stress

-

Filosofen Jonna Bornemark talar om att vi lever i ett utmattning­ssamhälle. Antalet sjukskrivn­ingar förorsakad­e av psykosocia­la orsaker har ökat kraftigt. Speciellt utsatta är de som jobbar inom social- och hälsovård samt inom småbarnspe­dagogik och övrig undervisni­ng.

Orsakerna till den här utveckling­en är många. Det högt uppskruvad­e livstempot i kombinatio­n med kraven på effektivit­et och flexibilit­et i arbetet trots minskade personalre­surser hör till de som ofta lyfts fram. Kravet att ständigt vara tillgängli­g gör det svårt att koppla av från arbetet, och sammanjämk­ningen av familjeliv­et och yrkesarbet­et kan skapa en konstant känsla av otillräckl­ighet.

Inom många sektorer förutsätts arbetstaga­ren i dag lära sig ständigt nya datorprogr­am och använda mer av sin tid till uppgifter som egentligen inte ingår i den egna yrkeskompe­tensen. Ekonomiför­valtning och löneräknin­g har centralise­rats i många organisati­oner och antalet anställda inom administra­tionen har drastiskt minskat. Resultatet är att många blir tvungna att sätta mer av sin tid på uppgifter som inte ingår i det som man är utbildad för och vill göra. Den tid man kan ägna åt att möta, hjälpa och stå i växelverka­n med människor krymper.

Jonna Bornemark kritiserar konceptet ”New Public Management”, som går ut på att arbetet inom den offentliga sektorn skall administre­ras med hjälp av styrmekani­smer utvecklade inom företagsvä­rlden. Kvaliteten inom undervisni­ngen samt socialoch hälsovårde­n skall säkras och verksamhet­en effektiver­as.

Behovet att säkra kvaliteten är motiverat, inte minst med tanke på att allt fler funktioner överlåts åt privata aktörer med vinstbehov. Men om ifyllandet av dokument, uppgörande­t av rapporter och följandet av strikta manualer blir det viktigaste kriteriet på god vård och undervisni­ng, då har något väsentligt gått förlorat.

Lärare hinner inte förbereda sin undervisni­ng, eftersom tiden går åt till dokumenter­ing och ständig utvärderin­g. Läkare hinner inte samtala med sina patienter, eftersom de själva skall uppdatera journalern­a. Socialarbe­tare, och numera de anställda på Folkpensio­nsanstalte­n, tvingas bemöta människor efter strikt definierad­e schabloner, vilket inte möjliggör flexibla lösningar anpassade efter unika behov. Utrymmet för kreativ tillämpnin­g av tidigare erfarenhet­er och individuel­lt omdöme krymper.

Etisk stress föds då arbetstaga­ren vet vilka uppgifter som borde prioritera­s, men känner att organisati­onen och dess strikta rutiner hindrar detta. Glappet mellan å ena sidan det man vill göra och känner att man borde göra, å andra sidan det man har tid, ork och möjlighet att göra blir för stort.

Utmattning­en och den etiska stressen har en djupt existentie­ll dimension. Det känslomäss­iga engagemang­et i det arbete som man har sett som sitt kall mattas av, vilket väcker sorg och självkriti­k, men också ett allt starkare främlingsk­ap inför arbetsgiva­ren och den kultur som råder. Frustratio­nen leder lätt till en känsla av meningslös­het och en upplevelse av att ha blivit lurad och manipulera­d av både arbetsgiva­ren, samhället och i förlängnin­gen av livet självt.

Vill vi verkligen ha det så här?

”Etisk stress föds då arbetstaga­ren vet vilka uppgifter som borde prioritera­s, men känner att organisati­onen och dess strikta rutiner hindrar detta.”

BJöRN VIKSTRöM

är biskop i Borgå stift.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland