Kommuner kan slås ihop efter landskapsreformen

Om vård- och landskapsreformen klubbas igenom blir kommunerna av med stora delar av sina uppgifter. Frågan lyder om kommunerna blir av med för mycket.

Förskolepedagogik, undervisning och kultur – efter vård- och landskapsreformen är dessa tre områden kommunernas lagstadgade huvuduppgifter. Cirka 70 procent av statsandelarna flyttas från kommunerna till landskapen i och med att kostnaderna för social- och hälsovården går till landskapen.

– Ska alla kommuner ha samma lagstadgade uppgifter i framtiden eller skulle det vara mest ändamålsenligt att ordna någon uppgift i samarbete med flera kommuner eller med landskapet, skriver Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) i en kolumn på Finansministeriets webbplats.

Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet, säger att kommunerna lever i ett slags vakuum. Det finns många kommuner som har lagt planer om sammanslagning på is på grund av att de lever i ovisshet.

– Det kommer troligtvis att leda till en del kommunsammanslagningar. Vi förespråkar finansiellt stöd för kommunsammanslagningar också i framtiden, säger Reina.

Enligt Reina finns det risker i och med att statsandelarna till största del föreslås gå till landskapen. Kommunerna blir allt mer beroende av skatter och lån. Därför skulle Kommunförbundet vilja att kommunerna också får en bit av kapitalskatten.

– Oavsett viken finansieringsmo- dell som regeringen går in för, så måste kommunernas grundfinansiering tryggas.

Tror du att landskapen kommer få rätt att uppbära skatt? – Nej, inte inom en överskådlig framtid. Men det är bra att regeringen nu har inlett en utredning. Vi har hoppats på en grundlig utredning redan en längre tid.

Det var på torsdagen som regeringen inledde arbetet med en kommande reform av systemet med kommunandelar. Det nya statsandelssystemet är tänkt att införas 2021 och blir ett uppdrag för nästa regering.