”Varje slant som går till att stödja barn ger betydande avkastning”
Årets Lucia kröns av nationalekonomen, professor emeritus och opinionsbildaren Sixten Korkman. För honom är Lucia i första hand Svenskfinlands bästa PR med ett behjärtansvärt insamlingsändamål: utsatta barnfamiljer. Att satsa på barn lönar sig, även ekonomiskt.
Korkman har genom sina tre barn och nio barnbarn varit med om ett antal luciatåg. Till luciatraditionerna hör också att ta med barnbarnen till Sveriges ambassads luciafest. Förutom att kunna sjunga, ha ett trevligt sätt och vara bra på att nå ut till människor, tycker Korkman att en modern Lucia ska ha ett intresse för sin omvärld.
– Hon ska gärna vara intresserad av samhällsfrågor, vilket dagens unga ofta är. De är välinformerade och nyfikna på samhället, men för luciauppdraget är den sociala intelligensen naturligtvis det viktigaste, säger Korkman.
JU TIDIGARE DESTO BÄTTRE Sedan 2014 har luciainsamlingen oavkortat gått till att hjälpa utsatta barnfamiljer, bland annat genom Folkhälsans FamiljeKraftläger.
– Insamlingen träffar helt rätt. Det är behjärtansvärt att medlen tillfaller just barnfamiljer som behöver stöd, säger Korkman.
Han poängterar att varenda slant som satsas på barn också ger en betydande ekonomisk avkastning.
– Enligt professor James Heckman ger en dollars investering på barn en avkastning på 8 dollar. Det är värdefullt i sig, men vinsten är först och främst humanitär.
James Heckman är en amerikansk forskare, nationalekonom och nobelprisvinnare. Enligt honom är det lönsammast att lägga krut på barn som är upptill 5 år gamla, vilket även inhemsk forskning stödjer.
– När barnet är äldre är det mycket dyrare och svårare att reparera det som kunde ha gjorts i tidig ålder. Gör det i tid, både för barnets och för familjens välmående, men också av samhällsekonomiska skäl, säger Korkman.
Korkman är bekymrad över att politikerna inte inser vikten av preventiva åtgärder och betonar att besparingarna nog kommer – på lång sikt. Han har bland annat försvarat den subjektiva dagvårdsrätten, förespråkar högre barnbidrag för ensamstående och betonar att välfärdsstaten är marknadsekonomins etiska fundament.
– Vi har hög kvalitet på barnvården i Finland. Småbarnspedagogiken är viktig både för barnets sociala och kognitiva förmåga, säger Korkman. NÄR DEN OFFENTLIGA SEKTORN INTE RÄCKER TILL Korkman vill inte sätta fingret på var man först måste släcka bränder för att undvika att barnfamiljer hamnar i trångmål, men räknar upp arbetslöshet, svag utbildning och psykisk ohälsa som betydande riskfaktorer.
– Den frågan kunde min dotter (reds. anm. rättspsykologen Julia Korkman) svara bättre på, men samhället borde vara mer generöst gentemot barnfamiljer. Det är också viktigt att barnen har någon vuxen som de kan lita på – där kan tredje sektorn spela en viktig roll.
Under evenemanget ÄÄNI18 – Lapsen oikeuksien foorumi i Tavastehus den 19 november kommer Korkman och barnombudsmannen Tuomas Kurttila att diskutera barnpolitikens betydelse i det finska samhället.
Korkman har suttit eller sitter också i flera styrelser som främjar barns rättigheter och hälsa, bland annat Finlands barncancerstiftelse Aamu, Stiftelsen för pediatrisk forskning och Självständighetsjubileets barnstiftelse Itla. Syftet med Självständighetsjubileets barnstiftelse är att främja och stödja välbefinnande och jämlikhet bland barn och barnfamiljer bosatta i Finland.
”Det är behjärtansvärt att medlen tillfaller just barnfamiljer som behöver stöd.”