Ministrarna flyr Mays regering
Är brexit klart nu? Nej. Trots att Storbritannien fått ett avtal ser vägen till utträdet osäkrare ut än på länge. Allt från en kraschlandning till ett nytt parlamentsval och en ny folkomröstning är möjlig.
Theresa May kämpar för att rädda sitt dyrköpta brexitavtal med EU – efter flera regeringsavhopp och ilska i parlamentet.
Efter 18 långa månader av förhandlingar har Storbritannien och Bryssel äntligen kommit överens om hur utträdet ska se ut. Under den senaste veckan tappades takten upp och förhandlingarna fortsatte in på småtimmarna. På tisdagen var förhandlarna överens om ett utträdesavtal.
Storbritanniens premiärminister Theresa May presenterade avtalet för sina ministrar på onsdagskvällen. Efter ett fem timmar långt maratonmöte ställde hon sig utanför 10 Downing Street för att sälja överenskommelsen till britterna och till parlamentet. Men även om May säger att hon fått regeringens stöd är många ministrar djup missnöjda. Brexitministern Dominic Raab och pensionsministern Esther McVey avgick i går i protest. Flera andra ministrar uppges överväga att avgå.
Processen fick sin början för över två år sedan då 52 procent av britterna röstade för att lämna EU. Problemet med avtalet är att det inte påminner mycket om det utträdet brexit-anhängarna hoppats på.
Vad händer nu?
Den stora frågan är om underhuset kommer att godkänna avtalet. Den 585-sidor långa överenskommelsen studeras nu noggrant av parlamentarikerna. May har inlett en charmoffensiv för att försöka sälja den till parlamentet. De konservativa har en smal majoritet i underhuset tack vare ett samarbete med nordirländska DUP. Partiet har antytt att de tänker rösta mot avtalet. Också oppositionspartiet Labour och många konservativa parlamentariker har hotat att rösta mot regeringen. Dessutom väntas konservativa brexit-anhängare försöka driva igenom en misstroendeomröstning mot premiärministern.
Lyckas Theresa May sitta kvar och driva igenom sitt avtalsförslag kommer hon att bli ihågkommen som en skickligare politiker än hon anses vara nu. Hennes trumfkort är rädslan för vad som händer om det inte blir ett avtal. Problemet för motståndarna är att varken oppositionen eller de andra brexit-falangerna inom Konservativa partiet lyckats lägga fram ett trovärdigt alternativ till Mays plan. Och klockan tickar.
Godkänner parlamentet inte avtalet tar Storbritannien ett steg närmare en kraschlandning, alltså att lämna EU utan ett avtal. Då drar regeringen i gång planeringen för hur handeln över Engelska kanalen ska kunna fortsätta trots att alla överens- kommelser försvinner. Förberedelserna väntas kosta flera hundra miljoner pund.
Hur ser överenskommelsen ut?
Enligt avtalet inleds en 21 månader lång övergångsperiod då Storbritannien lämnar EU i mars nästa år. Då förändras ännu inget. Under den perioden ska britterna förhandla fram ett nytt handelsavtal med EU. I juli 2020, sex månader före slutet av övergångsperioden, hålls en utredning om Storbritannien är redo att övergå till ett frihandelsavtal, om övergångsperioden måste förlängas eller om den så kallade nödlösningen för Nordirland tas i bruk.
I avtalet ingår också en överenskommelse om rättigheter för EUmedborgare i Storbritannien och britter i EU. Där finns också överenskommelser om vad utträdet kommer att kosta Storbritannien och fiskerätter efter brexit.
Vilka problem kvarstår?
Gränsen på Nordirland orsakade störst problem under förhandlingarna. Den har nu fått en så kallad teknisk lösning, men problemen finns kvar. Nödlösningen innebär att Nordirland och Storbritannien stannar kvar inom tullunionen om man inte lyckats komma överens om hur en så kallad hård gräns mellan Irland och Nordirland kan undvikas.
Gränsen orsakar problem därför att Storbritannien vill lämna tullunionen och den inre marknaden för att sluta egna handelsavtal med resten av världen och för att stoppa den fria rörligheten. Det kunde innebära en gräns med tullkontroller mellan Irland (som hör till EU) och Nordirland (som lämnar EU). Storbritanniens förslag om hur handeln kunde fortsätta friktionsfritt har hittills förkastats av EU. Irland och Bryssel har därför krävt en så kallad backstop, nödlösning, för att undvika en hård gräns.
Den så kallade nödlösningen innebär att Storbritannien stannar
kvar inom tullunionen på obestämd tid och fortsätter följa EU:s regler utan att ha något att säga till om. Det har både brexitanhängare och EUvänner i Storbritannien svårt att acceptera. Enligt dem gör nödlösningen Storbritannien till en “vasallstat”.
Är det klart att Storbritannien lämnar EU? Ja – sannolikheten är stor att Storbritannien lämnar EU den 29 mars nästa år. Men före det måste avtalet alltså godkännas av parlamentet. Om parlamentet inte godkänner avtalet kan det innebära att förhandlingarna med Bryssel återupptas igen. Vem som förhandlar för Storbritannien är mindre klart. Sannolikheten är stor att Theresa May i sådana fall tvingas avgå och då är allt från ett nytt parlamentsval till en ny folkomröstning möjliga.
I går varnade premiärministern parlamentet att alternativen till avtalet är en kraschlandning eller inget brexit alls.