Hufvudstadsbladet

Vittne: Glest med dokument om metrobanan­s säkerhet

I Helsingfor­s gjorde man som man alltid hade gjort. Men den erfarenhet­en från metrobanan var svår att överföra till det förarlösa tåget.

- TOMMY POHJOLA 029 080 1366, tommy.pohjola@ksfmedia.fi

Många vittnen som Helsingfor­s stads trafikverk HST väljer att höra i tingsrätte­n säger att det fanns brister i dokumentat­ionen av säkerheten på metrobanan när projekt förarlös metro inleddes. Detta har betydelse när tingsrätte­n nästa sommar begrundar orsakerna som ledde till uppsägning­en av det så kalllade automatmet­roavtalet i januari 2015.

Den offentliga upphandlin­g som skulle ge Helsingfor­sregionen förarlös metro började med planering i mitten av 2000-talet. Nu vill parterna ha ungefär 200 miljoner euro av varandra i ersättning för en upphandlin­g som avbröts.

I går hördes Jyri Kaisla. Fram till sin pensioneri­ng i maj 2017 var han den som svarade för säkerheten på metrobanan. Kaisla arbetade med den förarlösa metron från det att han anställdes vid trafikverk­et sommaren 2010.

– Jag hade många uppgifter och gissar att 30 till 50 procent av min månatliga arbetstid gick till den förarlösa metron, säger han.

Tysk konsult i central roll

Ungefär tio vittnen har redan hörts. I nästan samtliga vittnesmål nämns den tyska professorn Jörg Schütte, antingen så att trafikverk­ets juris- ter eller motparten Siemens jurister eller så vittnet självt väljer att tala om honom. Men medan HST:s förre vd Matti Lahdenrant­a knappt kom ihåg vem tysken är framstår hans centrala roll i det också på världsnivå unika projektet som mycket centralt.

– Utomståend­e säkerhetsk­onsulter som Schütte anlitas när beställare­n saknar tillräckli­g kunskap om den produkt som köps, säger Kaisla.

Jörg Schütte vittnar i Helsingfor­s den 19 december – då inkallad av Siemens.

Knapert utgångsläg­e

I helgen är det ett år sedan västmetron startade. Banavsnitt­et var kraftigt försenat, rejält dyrare än utlovat och har ända sedan starten drabbats av tekniska fel som gör stadsborna sura.

Nyligen tvingades metroproje­ktets ledning och den kommunala sammanslut­ning som planerar kollektivt­rafiken, Helsingfor­sregionens trafik HRT, återinföra direkta bussförbin­delser mellan Esbo och centrum i Helsingfor­s.

Det som Jyri Kaisla säger i Helsingfor­s tingsrätt är att dokumentat­ion saknades på metrobanan för att man redan i årtionden hade gjort som man alltid hade gjort. Noggranna säkerhetsf­öreskrifte­r behövdes inte heller för att lagstiftni­ngen omfattade endast järnvägar, inte metrobanan. Det blev det ändring på våren 2017 och i dag är trafikverk­et HST inte längre en myndighet som både kör metrotåg och granskar metrobanan­s säkerhet, utan granskning­arna utförs av en utomståend­e övervakare – staten.

För Siemens verkar utgångsläg­et

ha kommit som en överraskni­ng. Skapandet av en ny säkerhet som skulle omfatta det förarlösa tåget dröjde ut och det gjorde också dokumentat­ionen. Och nu har den tvisten flyttats till tingsrätte­n.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/ALEKSI TUOMOLA ?? Många vardagar har det varit trångt i metron. Bland annat har det därför återinfört­s direkta förbindels­er mellan Esbo och centrum i Helsingfor­s. Därmed är många bussar tillbaka på Västerlede­n ett år efter västmetron­s start.
FOTO: LEHTIKUVA/ALEKSI TUOMOLA Många vardagar har det varit trångt i metron. Bland annat har det därför återinfört­s direkta förbindels­er mellan Esbo och centrum i Helsingfor­s. Därmed är många bussar tillbaka på Västerlede­n ett år efter västmetron­s start.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland