Globala handeln behöver spelregler

Det amerikanska kongressvalet förlöpte i stort sett enligt förväntningarna. Republikanerna dominerar fortfarande i senaten. Demokraterna lyckades förstärka sin roll i representanthuset och sitter nu på en majoritet av platserna. Skillnaden jämfört med tidigare är att president Donald Trump i fortsättningen tvingas att samarbeta med Demokraterna i många frågor för att kunna driva sin politiska agenda.

Dessvärre betyder Trumps försvagade maktposition inte att situationen för länder som Finland förbättras. Snarare riskerar det att gå tvärtom.

Det som är avgörande för Finland är USA:s attityd till handelspolitiken överlag. Med Trump vid makten har USA gjort en helomvändning och börjat underminera det globala regelbaserade system som landet själv varit med om att bygga upp inom främst Världshandelsorganisationen WTO.

Inom det Demokratiska partiet leder valresultatet till en maktförskjutning där den vänstra falangen får en större tyngd. I praktiken handlar det om den del av partiet som traditionellt har förhållit sig skeptiskt till frihandel och handelsavtal. Det finns en överhängande risk för att den vänstra falangen inom Demokraterna och den högra inom Republikanerna gör gemensam sak och stöder en protektionistisk politik.

Om det här scenariot förverkligas och Trump trots valresultatet fortsätter att i alla lägen placera USA och landets egna kortsiktiga intressen först kan vi räkna med att det blir svårare för finska företag att sälja sina varor och tjänster på den globala marknaden.

I ett större perspektiv gäller den här frågan inte ens Trump eller hans befogenheter eftersom den skeptiska inställningen till frihandel existerar i båda partierna. Risken finns att USA fortsätter att vända sig inåt och avsäger sig rollen som en förkämpe för frihandel även efter att en ny president tagit över.

Mindre länder har alltid ett sämre utgångsläge i en värld där överenskommelser och gemensamma regler spelar en allt mindre roll. De flesta europeiska länder är precis som Finland beroende av att exporten och handeln sker på jämlika villkor. Det gäller också de utvecklingsländer som drabbas om den sköra balansen i den globala handeln i ännu högre grad kantrar över till stormakternas fördel.

Efter kalla krigets slut och en relativt lång period av stabilitet finns det igen en efterfrågan på skickliga och kunniga politiker som försvarar det regelbaserade system som behövs för att den globala handeln ska fungera. Nästa vår har vi EU-val och en ny kommission tar efter det över ansvaret för att bevaka medlemsländernas intressen.

EU är världens största handelsblock. Den kommission som tar makten efter valet måste utnyttja unionens styrka som ekonomisk supermakt för att stärka WTO och fortsätta att knyta handelsavtal med övriga länder och regioner.

Texten har översatts från finska av Patrik Lindfors.

”Det som är avgörande för Finland är USA:s attityd till handelspolitiken överlag.”

JUHO ROMAKKANIEMI är vd för Centralhandelskammaren.