Ny förening vill spränga trång mansroll
På internationella mansdagen på måndag kommer en ny feministisk mansorganisation att se dagens ljus – Miehet ry (Män rf). – Det finns ett jättestort behov nu av en mansorganisation som kan föra fram ett mansperspektiv på jämställdhet, utan att för den skull förringa den diskriminering som andra än män upplever, säger Nitin Sood och Tom Kettunen.
Det var artiklar i medierna i samband med internationella flickdagen i oktober som tände gnistan: Man borde kanske grunda en feministisk mansorganisation, som på riktigt skulle jobba för jämställdhet ur mansperspektiv utan att trycka ned andra? I artiklarna fick en mansrättsorganisation ondgöra sig över uppmärksamheten på flickdagen, och att ingen är intresserad av pojkarna och deras svårigheter. Inte så, ansåg Nitin Sood, och twittrade.
På den vägen är det, och på måndag hålls det grundande mötet – i Kvinnosaksförbundet Unionens lokaler, var annars.
– Jag blev förvånad över hur initiativet fick vingar. Tweeten fick flera hundra retweets och nu är vi ett fyrtiotal som är med innan vi ens marknadsfört föreningen, säger Sood, som redan länge varit engagerad i arbete mot rasism och diskriminering.
Det finns ett tomrum att fylla, anser Sood och Kettunen, och med den nya föreningen hoppas de kunna ta det tomrummet i besittning. Det finns visserligen flera organisationer som arbetar också för mäns jämställdhet, till exempel just Unionen, men de ses inte som sakkunniga i mansfrågor då de betraktas som kvinnoorganisationer.
– Till exempel diskussionen efter metoo visade på ett stort tomrum. Efter metoo har det inte hänt just någonting, åtminstone inte från männens sida. Väldigt få män har stigit fram och pratat om de saker som kom fram genom metoo, utom de som velat förminska saken eller gått i försvarsposition och påpekat att alla män inte är skyldiga, säger Tom Kettunen, vetenskapsjournalist och jämställdhetsaktivist.
Hur borde männen ha talat om metoo? – I stället för att gå i försvarsposition kunde man prata om hurdana uttryck maskuliniteten tar sig. Skrattar man åt sexistiska vitsar? Varifrån kommer trakasserierna? Men diskussionen om maskuliniteten kom aldrig i gång. Man hör ofta sägas att vita heteromän nu för tiden inte får säga något, men det var ju inte alls metookampanjens budskap. Tvärt om handlade det om att lyssna och sedan öppna upp en diskussion, som sedan kan gå vidare i handling, säger Sood.
Med den nya föreningen vill grundarna få i gång en diskussion om maskulinitet, och omdefiniera den så att den är stärkande i stället för toxisk.
– Med toxisk maskulinitet menar vi till exempel att man ställer sådana förväntningar på män och pojkar som sedan också rättfärdigar ett ojämställt bemötande – som till exempel att man avfärdar slagsmål genom att säga att pojkar är alltid pojkar. Vi vill montera ned våldsamma beteendemönster och motsättningar mellan könen. Får vi bukt med den toxiska maskuliniteten hjälper det inte bara männen, utan alla andra också, säger Sood.
Mer konkret kommer förening- en att driva till exempel en våldtäktslagstiftning som bygger på samtycke, jämställd värnplikt i en eller annan form och en förnyelse av föräldraledigheterna som skulle leda till större jämställdhet mellan könen. Redan nu har den blivande föreningen bjudits in från flera håll för att tala och delta.
Att föreningen ska vara feministisk innebär för sin del att man drar nytta av feministiska verktyg.
– Det innebär att man granskar strukturer och normer ur ett kritiskt perspektiv. Också intersektionellt – kön är inte den enda faktorn. En annan sak är att de feministiska verktygen gör det lättare att få syn på maktstrukturer, sådana som den som själv är privilegierad ofta har svårt att få syn på, säger Kettunen.
Svårigheten att få syn på egna privilegier är också en förklaring till den del av samhällsdebatten som nu anser att jämställdheten gått för långt.
– Amerikanska professorn Carol Anderson som forskat i vithet har sagt att de som varit privilegierade hela livet ofta upplever jämlikhet som förtryck. En orsak till att männens position nu diskuteras och att en del tycker att jämställdheten gått för långt kan man säkert hitta just i att världen faktiskt blivit lite mer jämställd. Då kan de som varit privilegierade känna att de blir diskriminerade, de noterar bara förändringen men inte den egna positionen, säger Kettunen.
Och pojkarnas sämre skolframgång eller utslagningen av unga män, kommer ni att ta er an också den typen av frågor? – Javisst, men inte genom att fokusera på motsättningar. De här frågorna hänger ju också ihop just med förväntningarna på män och pojkar och med jämställdhet mellan föräldrarna till exempel. Då jämställdheten förbättras kommer det att ha effekter på alla områden, säger Sood.
Till exempel diskussionen efter metoo visade på ett stort tomrum. Efter metoo har det inte hänt just någonting, åtminstone inte från männens sida. Tom Kettunen Jag blev förvånad över hur initiativet fick vingar. Tweeten fick flera hundra retweets och nu är vi ett fyrtiotal som är med innan vi ens marknadsfört föreningen. Nitin Sood