Populistiska ledare styrs av en översäker image som skapar mer lidande än välfärd

SJäLVFöRTROENDE Självförtroende är både ett djupt personligt fenomen, samtidigt som det är ett begrepp med en kollektiv och politisk innebörd. Termen används flitigt i båda sammanhang, men det är inte alltid helt klart vad begreppet innebär i respektive sammanhang.

För att förstå termen djupare kunde det vara bra att beskriva närmare ordets personpsykologiska bakgrund. Självförtroendet är uppdelat i två delar, en yttre och synligare sida samt en inre och djupare, mer omedveten sida. Man brukar ofta referera till den yttre och synliga sidan, och många tänker att den som presenterar sig som självsäker också är det helt igenom. Den yttre sidan av självförtroendet kan mätas på en skala från litet eller svagt till stort eller starkt självförtroende.

Självförtroende som helhet reflekterar hur mycket vi litar på oss själva och hur mycket vi tycker om oss själva. Dessa är centrala teman vad gäller vårt välmående. Det blir svårare att trivas med sig själv ifall man känner sig otrygg eller inte tycker så mycket om sig själv. Det är svårt att få saker och ting gjorda, tro på sig själv att man duger och försöka förverkliga sig själv och sina drömmar om man har ett svagt självförtroende – hos den osäkre väcks lätt en känsla av oduglighet och oro.

Det som är överraskande är att ett starkt yttre självförtroende kan i själva verket vara ett utryck för ett dolt, svagt självförtroende. Typiskt är att man försöker täcka ett de facto dåligt inre självförtroende med att bete sig säkert och målmedvetet, för att dölja sin osäkerhet både för sig själv och för andra. Både den osäkra och den ”översäkra” (eng. overconfident) har ofta problem i nära människoförhållanden. Den osäkra känner att hen inte duger och det blir svårt att vara i kontakt med och framför allt uttrycka sina innersta behov. Den osäkre behöver ofta empati ifrån sin omgivning men också själv bearbeta sin osäkerhet med hjälp av till exempel psykoterapi.

Den översäkre blir lätt distanserad i och med att det kan bli svårt att komma hen nära på grund av den kaxiga skyddsmur som hen uppehåller. Både kärlek och intimitet är starkt förknippade med en persons nivå av säkerhet, och både osäkerhet samt översäkerhet kan försvåra en djupgående kontakt mellan två personer. Närhet och äkthet förutsätter att man kan visa den andre sin sårbarhet – och på så sätt erfara att man är villkorslöst älskad av den andre.

Detta är sammankopplat med att den översäkra har svårt att älska eller älskas villkorslöst ofta genom att hen har byggt en fasad eller mur av överlägsenhet gentemot andra som samtidigt hindrar hen att vara i känslomässig kontakt med sig själv och låta andra komma dem nära.

Det problematiska med både ett dåligt och ett översäkert självförtroende är att det påverkar vår verklighetsuppfattning. Den översäkre tenderar att inte beakta faror och risker i tillräcklig grad i sin beslutsfattning, och fokuserar för li-

Nationalistisk retorik bygger på den psykologiska mekanismen att försöka höja självförtroendet hos det egna folket genom att se ner på till exempel främlingarna.

te på fakta och viktiga detaljer. Den osäkre å andra sidan ser lätt för mycket faror och saknar mod att ta initiativ och tro på att slutföra saker.

Ur ett samhälleligt perspektiv finns det en risk att populistiska politiker har en möjlighet att utnyttja folkets osäkerhet inför världens komplicerade frågeställningar och erbjuda en förenklad version av verkligheten. Exempelvis kan beskyllande av yttre faktorer och uppmålande av enkla hotbilder ge ett intryck av en enklare och mera lättförstådd värld. En känsla och upplevelse av förståelse tenderar att öka på självförtroendet då man får uppleva att man begriper och att saker och ting är ”under kontroll”.

Den populistiska idén med att använda sig av nationalistisk retorik bygger på den psykologiska mekanismen att försöka höja självförtroendet hos det egna folket genom att se ner på till exempel främlingarna. USA:s senaste våldshändelser är ett färskt exempel på vart populistisk politik leder i praktiken – hat och död. Donald Trumps deklarerande av medierna som fiender till nationen är ett uttryck för hat mot det mångfasetterade och mera invecklade – saker som gör oss mera fundersamma och kanske osäkra.

Ett sunt självförtroende bygger på en tolerans av både inre, psykologiska konflikter och samhälleliga konflikter, samt på attityden gentemot både nära och mera avlägsna människor. Populistiska ledare styrs av en översäker image, som kan kännas tilltalande i osäkra tider, men som skapar mer lidande än välfärd.